Valar Àr planetens största dÀggdjur och de rör sig Ärligen tusentals mil genom vÀrldshaven. De migrerar till varmare vatten för att para sig och föda upp kalvar, och rör sig sedan till kallare klimat för att Àta.
WWF har med hjÀlp av 845 satellitspÄr och data frÄn 30 Ärs forskning, i samarbete med flera universitet och olika forskargrupper, sammanstÀllt den hitintills största kartlÀggningen över valars migration och de hot djuren möter lÀngs vÀgen under sin stÀndigt pÄgÄende resa.
Det enskilt största hotet Ă€r bifĂ„ngst â varje Ă„r berĂ€knas 300 000 valar, delfiner och tumlare drunkna efter att de fastnat i fiskeredskap. Sjöfarten Ă€r ocksĂ„ ett problem i sig: Dels kolliderar fartyg med valar och dels skapar de undervattensbuller som stör djurens förmĂ„ga att orientera sig.
ââValar Ă€r helt beroende av sin kommunikation genom ljud, nĂ€r det kommer mycket buller under ytan sĂ„ hör de inte. De tappar kontakten med varandra och det blir svĂ„rare för dem att hitta mat, sĂ€ger Stina Nyström sakkunnig vid avdelningen Hav och Vatten pĂ„ WWF Sverige.
Binder kol
KlimatförĂ€ndringarna, med varmare vatten som följd, gör ocksĂ„ att fiskbestĂ„nden rör sig pĂ„ ett annorlunda sĂ€tt och hamnar i andra omrĂ„den â och dĂ„ följer valarna efter för att Ă€ta.
NÀr det kommer till just klimatet sÄ fyller valar en viktig funktion. Genom att de stora djuren befinner sig högst upp i nÀringskedjan balanserar de fiskbestÄnd, mindre organismer och vÀxtlighet och anses dÀrför spela en nyckelroll i havens ekosystem.
Haven stÄr för mer Àn hÀlften av vÀrldens syreproduktion, och hÀr bidrar valar genom den sÄ kallade "valpumpen". Djuren söker i regel föda pÄ djupare vatten och tar sig sedan upp mot ytan för att slÀppa avföring, vilket göder vÀxtplankton som i sin tur skapar syre.
Valar binder ocksĂ„ koldioxid. Ett stort djur kan under sin livstid lagra lika mycket kol som tusentals trĂ€d â alltsĂ„ motsvarade ett mindre parti skog.
ââOm vi fĂ„r fler valar kan de vara en verklig resurs i klimatarbetet, sĂ€ger Stina Nyström.
FN-möte i mars
Att skydda nationella territorialvatten, eller att ett mindre antal lÀnder enas kring skyddsomrÄden, Àr en sak. Men de stora utmaningarna ligger i att skydda de öppna haven, de omrÄden som inte tillhör nÄgot land. SÀrskilt viktiga blir dÀrför FN-förhandlingarna i New York nu i mars, kring skydd av biologisk mÄngfald i omrÄden bortom nationell jurisdiktion.
ââDet som Ă€r viktigt Ă€r att man tar ett helhetsgrepp, dels genom att jobba pĂ„ lokal nivĂ„ och dels pĂ„ regional nivĂ„ dĂ€r fler lĂ€nder gĂ„r samman för att skydda nĂ€tverk av marina omrĂ„den.