Två månader som förändrade världen

En tredjedel av världens invånare under utegångsförbud

Över en tredjedel av världens befolkning – 2,6 miljarder människor – har levt under någon form av utegångsförbud under den pågående coronakrisen, visar siffror som nyhetsbyrån AFP tagit fram. För att förhindra smittspridning har 42 länder under de gångna månaderna infört strikta utegångsförbud, däribland Indien, Storbritannien, Frankrike, Italien, Spanien, Colombia, Nepal och Irak.

I dessa länder har invånarna endast tillåtits lämna sina bostäder för att köpa mat och medicin samt utföra andra ärenden som varit absolut nödvändiga. De som i nuläget tillbringat längst tid hemma är de boende i Lodinprovinsen i Italien som går in på sin elfte vecka med utegångsförbud.

På många håll i världen börjar förbuden nu att lättas eller hävs helt, däribland Tyskland och Frankrike. I Kina, där covid-19 först upptäcktes, lättade restriktionerna redan i början av april.

Tomt i skolbänkarna – kan få stora konsekvenser

Elever och studenter över hela världen har påverkats av smittskyddsåtgärder som många gånger innefattat stängning av hela eller delar av utbildningsväsendet. 177 länder har i nuläget stängt skolor och universitet i någon omfattning.

FN-organet Unesco uppskattar att över 72 procent av världens studerande – 1,3 miljarder barn och unga – har påverkats av stängningar av skolor och universitet. På många håll har undervisningen ersatts av distansundervisning, bland annat på svenska universitet och högskolor som hållits stängda sedan i mars. Unesco har tidigare larmat att den uteblivna eller förändrade undervisningen på ett globalt plan kan leda till ökade klyftor och att många av de barn och unga som nu missar delar av sin utbildning kommer att påverkas under lång tid framöver.

Ekonomisk kris den "värsta sedan den stora depressionen"

Omfattande nedstängningar av världens länder har redan fått kännbara ekonomiska effekter. Och värre lär det bli. Coronapandemin ser ut att leda till de värsta ekonomiska konsekvenserna sedan den stora depressionen på 1930-talet.

Internationella valutafonden, IMF, uppger i sin senaste prognos att coronapandemins påverkan på världens ekonomi ser ut att bli långt värre än finanskrisen för ett årtionde sedan, då världens samlade ekonomier krympte med 0,1 procent under 2009. Till följd av coronakrisen spås Sveriges ekonomi krympa med närmare sju procent. Globalt spår IMF ett fall på tre procent av bruttonationalprodukten BNP under 2020.

För att minska de ekonomiska konsekvenserna har regeringar världen över klubbat igenom räddningspaket av historiska mått. I USA har senaten godkänt ett räddningspaket på svindlande 2 000 miljarder dollar, motsvarande 20 000 miljarder svenska kronor.

Fattigdomsklockan dras tillbaka

Sedan 1980-talet har den globala fattigdomen stadigt minskat. Men coronakrisen innebär att dessa årtionden av global fattigdomsbekämpning riskerar att gå förlorade, något som bland annat hjälporganisationen Oxfam larmat om.

Fattigare länder har sämre rustad sjukvård att ta hand om smittade och sämre ekonomiska möjligheter att hjälpa de som drabbas indirekt när ekonomier går på lågvarv. Coronakrisen och dess effekter kan nu tvinga hela 500 miljoner människor in i fattigdom, varnar hjälporganisationen i en ny rapport.

Runt 3,4 miljarder människor lever redan i dag på mindre än motsvarande 50 kronor om dagen, enligt Världsbanken. Om ytterligare 6–8 procent av världens befolkning tvingas in i fattigdom innebär det att över halva jordens befolkning skulle kunna räknas som fattiga.

Utsläppen minskade – i alla fall tillfälligt

Medan ekonomin tvärbromsat så har klimatet fått en möjlighet att återhämta sig. De som fortsatt att arbeta under krisen har i många fall gjort det på distans, privat konsumtion har rasat och såväl privata transporter som varutransporter har minskat. Enligt preliminära beräkningar som klimat- och energinyhetssajten Carbon brief har gjort, och som bland annat Dagens Nyheter har rapporterat om, ser coronakrisen ut att få en större påverkan på de årliga utsläppen än tidigare ekonomiska kriser eller krig, exempelvis andra världskriget och finanskrisen runt 2008-2009. Enligt deras beräkningar kan årets utsläpp minska med hela 4 procent – motsvarande 1 600 miljoner ton koldioxid.

Men det är för tidigt att säga om den positiva klimateffekten blir bestående. Coronaviruset ser redan nu ut att försvåra framtida klimatförhandlingar, och tuffare ekonomiska tider bådar inte gott för gröna investeringar och ambitiösare klimatmål.

Oljepriset ändrar den geopolitiska spelplanen

Efterfrågan på råolja har störtdykt som en effekt av nedväxlingen i världsekonomin, och bensinpriset har nått nya bråddjup. I slutet av april hade den amerikanska WTI-råoljan till och med ett negativt inköpspris vilket innebar att producenterna var villiga att betala för att bli av med oljan, som annars hotade att rinna över den befintliga lagringskapaciteten.

Det kan dröja länge innan oljepriset återhämtar sig och världens ekonomier är tillbaka på sin tidigare kapacitet. I oljeproducerande länder blir effekten av detta allra mest kännbar. Länder som Ryssland, Saudiarabien, Venezuela och Iran har samtliga en budget som baseras på ett oljepris som ligger långt över det befintliga. När oljepriserna sjunker kan detta att få stora effekter både nationellt och geopolitiskt. I Venezuela och Iran hade redan innan coronakrisen en pressad ekonomi skapat ett jäsande folkligt missnöje, som knappast lär minska nu.