Kattens favorit ska bli myggornas fasa

VÀxten kattmynta lockar till sig katter, men avskys av myggor. Det tÀnker en grupp svenska forskare nu utnyttja för att ta fram vÀxtbaserade alternativ till dagens syntetiska bekÀmpningsmedel.

Forskaren Nadia Melo med en av projektets gulafebernmyggor (Aedes aegypti) pÄ handen.

Forskaren Nadia Melo med en av projektets gulafebernmyggor (Aedes aegypti) pÄ handen.

Foto: Marcus Stensmyr / TT

HÀlsa och sjukvÄrd2020-06-17 07:35

Att kattmynta skrÀmmer bort myggor och mÄnga andra insekter Àr kÀnt sedan lÀnge i flera olika huskurer. Men hittills har ingen lyckats bena ut pÄ vilket sÀtt vÀxtens doft pÄverkar myggan. Den kunskapen skulle kunna göra det möjligt att utnyttja kattmyntans effekt mer effektivt och i större skala, för att skydda mÀnniskor i utsatta omrÄden mot myggor och myggburna sjukdomar.

DÀrför har en grupp svenska och amerikanska forskare nu inlett ett projekt dÀr de ska kartlÀgga i detalj vad som hÀnder i myggan nÀr den kommer i nÀrheten av kattmynta.

SkrÀmmer pÄ avstÄnd

– Det intressanta Ă€r att kattmynta stöter bort myggor redan pĂ„ avstĂ„nd, till skillnad frĂ„n exempelvis det syntetiska medlet DEET som har effekt först nĂ€r myggan har landat. SĂ„ man behöver egentligen inte smörja in nĂ„got pĂ„ huden för att skyddas av Ă€mnena i kattmynta, sĂ€ger Nadia Melo, forskare vid biologiska institutionen pĂ„ Lunds universitet som arbetar med projektet.

I preliminÀra studier har hon sett att myggorna reagerar och flyger bort redan pÄ 80 centimeters avstÄnd. Tidigare forskning har identifierat ett Àmne i kattmynta som heter nepetalakton, som Àr den verksamma substans som skrÀmmer bort myggorna. Sannolikt fÄngas det upp av myggans luktreceptorer. Utmaningen som Nadia Melo och hennes kollegor nu ska ta sig an Àr att lista ut vilken receptor det handlar om.

För att göra det anvÀnder hon genförÀndrade myggor, dÀr olika luktreceptorer har slagits ut sÄ att de inte fungerar.

– Det jag hoppas pĂ„ Ă€r att nĂ„gon av de hĂ€r transgena myggorna inte ska reagera alls pĂ„ kattmyntan. DĂ„ vet jag att den saknar just den receptor som gör att myggorna skrĂ€ms bort och dĂ„ kan vi gĂ„ vidare med Ă€nnu mer detaljerade studier, sĂ€ger Nadia Melo.

Undersöka vÀgglöss

Planen Àr att sedan studera andra insekter som ocksÄ reagerar pÄ kattmynta, för att se om samma receptor Àr inblandad Àven hos dem.

– Vi hade tĂ€nkt samarbeta med ett labb som undersöker vĂ€gglöss och undersöka om vi ser samma effekt dĂ€r. Och sĂ„ vill vi testa pĂ„ malariamyggor, sĂ€ger Nadia Melo.

Studien berĂ€knas pĂ„gĂ„ i fyra Ă„r – och forskningen krĂ€ver bĂ„de tĂ„lamod och en del blod.

– NĂ€r man gör beteendestudier för att se hur myggorna reagerar frĂ„n distans sĂ„ mĂ„ste man ha en hand i slutet av vindtunneln dĂ€r de flyger. Det brukar ofta bli min hand, för jag Ă€r vĂ€ldigt attraktiv för myggor, sĂ€ger Nadia Melo med ett skratt.

Fakta: Kattmynta

Kattmynta (Nepeta cataria) Àr en flerÄrig, meterhög vÀxt med vitaktiga blommor och tydlig doft. Den trivs i solen, pÄ torr och nÀringsrik mark.

I Sverige Àr den numera sÀllsynt, fridlyst och förekommer bara pÄ nÄgra fÄ platser i södra delen av landet. Men i södra och östra Europa, varifrÄn den ursprungligen kommer, Àr den vanligare.

Kattmynta har genom tiderna anvÀnts som medicinalvÀxt mot exempelvis magproblem.

Dess doft har en stark pÄverkan pÄ katter, som gÀrna gnider sig mot vÀxten och rullar sig över den.

Kattmynta innehÄller Àmnet nepetalakton, som stöter bort en mÀngd olika insekter.

KĂ€lla: Artfakta (SLU), Den virtuella floran, Scientific Reports

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!