Enligt Karin Tegmark Wisell, avdelningschef vid Folkhälsomyndigheten, kan gråzoner lätt uppstå.
– Det kan vara svårt att bedöma om ett barn håller på att bli sjukt eller inte, eller är tillräckligt friskt efter en förkylning. Om barnet är hängigt och verkar vara sjuk är det bättre att vara hemma om man är osäker, säger hon till TT.
Om ett barn är ute och leker i kalluft och under tiden blir lite snorigt, så där som barn kan bli av det friska vädret, behöver barnet inte stanna hemma.
Nationella rekommendationer
Men om ett barn däremot insjuknar i en regelrätt förkylning eller någon annan infektion och snorar, hostar eller får feber, då ska hon eller han vara hemma – även om barnet stundvis verkar piggt och leker. Barnet ska gå tillbaka till förskolan först efter två symtomfria dagar hemma, enligt Folkhälsomyndighetens nationella rekommendationer.
Om barnet inte blir fullt så sjukt utan endast har milda symtom, men ändå ter sig krassligt, ska det också stanna hemma. Även i ett sådant scenario är det två symtomfria dagar hemma som gäller innan det går bra att gå tillbaka till förskolan.
Om barnet, efter en ordentlig förkylning eller efter att ha varit hemma med mildare symtom, har fått sin vanliga energi tillbaka, då kan hon eller han återvända till förskolan när det har gått sju dagar efter insjuknandet – även om barnet fortfarande har lätta symtom som snuva, så kallade restsymtom.
"Tilläggsdirektiv"
Karin Tegmark Wisell understryker att dessa rekommendationer är generella för hela landet men att det kan förekomma regionala riktlinjer.
– Det kan uppstå många olika situationer där regionen kommer med tilläggsdirektiv. Exempelvis om det finns skäl för barn som varit förkylda att vara hemma längre än två symtomfria dagar på grund av en omfattande smittspridning, eller besluta om att vissa skolor ska prioriteras för tester, säger hon.