Mykoplasma cirkulerar i samhället året runt men de senaste månaderna har det varit en ovanligt hög topp. Framför allt är det ungdomar och vuxna upp till 30-årsåldern som drabbas och de allra flesta får en lindrig sjukdom som går över av sig själv.
Men vissa får en lunginflammation som kan göra att de behöver sjukhusvård – och det är bara dessa det finns statistik över. Under september var det enligt Socialstyrelsens statistik omkring 500 jämfört med 200 som var toppnotering för en enskild månad före pandemin.
– Den troliga förklaringen till att vi ser många sjuka nu är att mykoplasma nästan inte spreds alls under pandemins första år. Det har lett till att immuniteten i samhället har försämrats, säger statsepidemiolog Magnus Gisslén som också är infektionsläkare och professor vid Sahlgrenska akademin.
Hosta i veckor
De flesta blir alltså inte särskilt sjuka av mykoplasman. Men det kan vara jobbigt ändå med en ihållande hosta. En hosta som kan hålla i sig i veckor, ibland månader.
– Bakterierna sprids främst när man hostar och smittsamheten är som störst i början av sjukdomen och minskar successivt med tiden, säger Gisslén.
Inkubationstiden för mykoplasma är ganska lång, det kan ta två till tre veckor från smittotillfället till dess att du blir sjuk. Därför är det väldigt svårt att begränsa spridningen av bakterien.
– Känner man sig sjuk och har feber bör man hålla sig hemma, särskilt de första dagarna. Annars är det oftast inte nödvändigt, säger Gisslén.
Troligen mindre framöver
Det troliga är att vi efter en smittotopp kommer att återgå till mer normala nivåer av mykoplasma i samhället. Men om det blir samma spridning även nästa år går inte att säga ännu. Det kan krävas fler smittotoppar innan normalläge nås.
Det finns inget vaccin mot mykoplasma. De som drabbas av lunginflammation behandlas vanligen med antibiotika, men då hjälper inte vanligt penicillin som används mot många andra lunginflammationer. Penicillin slår nämligen mot bakteriernas cellvägg, något som mykoplasma saknar.