âLĂ„t oss bevaka din hĂ€lsa â sĂ„ slipper duâ, skriver Neko Health, Spotify-grundaren Daniel Eks nya bolag, om helkroppssscanningen som kostar ett par tusen kronor.
Det Ă€r bara den senaste i raden av hĂ€lsokontroller som olika företag erbjuder âden som Ă€r nyfiken pĂ„ sin allmĂ€nna hĂ€lsaâ som Werlabs, störst pĂ„ blodtester, uttrycker det.
En av grogrunderna till explosionen av tester Àr den oro för hÀlsan som mÄnga bÀr pÄ, konstaterar psykologen Erland Axelsson som forskar om hÀlsoÄngest vid Karolinska institutet.
ââSjĂ€lvklart Ă€r vĂ„r oro med och driver utvecklingen.
FÄ bÀttre kontroll pÄ kroppen och slappna av, Àr ett underliggande budskap. Men frÄgan Àr om testerna kan ha motsatt effekt. Gör de snarare oss mer oroliga?
ââFör vissa kan det absolut vara sĂ„ att det trissar upp en oro. Men det Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga hur vanligt det Ă€r, sĂ€ger Erland Axelsson.
TrÀna pÄ osÀkerhet
HÀlsoÄngest handlar om en stark och ihÄllande oro för allvarlig sjukdom, det som tidigare kallades hypokondri. Enligt Axelsson finns en undergrupp av dessa personer som lÄngsiktigt riskerar att behÄlla sin hÀlsoÄngest pÄ grund av tÀtt Äterkommande hÀlsotester eller att man ofta söker vÄrd snabbt.
ââMĂ„nga med hĂ€lsoĂ„ngest kĂ€nner ett starkt behov av att göra hĂ€lsotester för att veta att allt Ă€r okej. Man vill minska sin oro pĂ„ kort sikt, vilket ofta kan fungera dĂ€r och dĂ„. Men samtidigt kan de upprepade testerna göra att hĂ€lsoĂ„ngesten biter sig kvar pĂ„ lĂ€ngre sikt, sĂ€ger han.
Ăr vi uppmĂ€rksamma pĂ„ kroppen lĂ€gger vi mĂ€rke till obehagliga symtom som annars kanske passerat obemĂ€rkta, förklarar han. PĂ„ sĂ„ vis kan testerna, genom att öka vĂ„rt fokus pĂ„ kroppen, potentiellt leda till större oro, Ă€ven om provsvaret inte visar nĂ„got avvikande.
ââPersoner med hĂ€lsoĂ„ngest som instinktivt vill genomföra mĂ„nga hĂ€lsotester har ofta mest att vinna pĂ„ att inte snabbt försöka fĂ„ information om att allt Ă€r bra. I stĂ€llet skulle mĂ„nga behöva trĂ€na pĂ„ att leva med en större osĂ€kerhet för hĂ€lsan.
Genom att öva sig pÄ att stÄ ut med oron sÄ Àr sannolikheten större att den klingar av pÄ sikt.
Terapeutiskt för vissa
De som lider av hÀlsoÄngest och som i stÀllet instinktivt avstÄr frÄn att söka vÄrd eftersom det kÀnns för lÀskigt, skulle dÀremot kunna gynnas av testerna, enligt Axelsson.
ââFör dem kanske det kan vara terapeutiskt att testa sig och trĂ€na pĂ„ att fĂ„ besked om provsvar och liknande.
Att vara orolig för hÀlsan och vilja kontrollera den Àr en naturlig del av att vara mÀnniska betonar Axelsson. EvolutionÀrt har det ocksÄ haft en viktig funktion att vara uppmÀrksam pÄ kroppsliga avvikelser och göra vad man kan för att förebygga sjukdom.
ââAtt ha en viss benĂ€genhet att oroa sig för sjukdom Ă€r bra, men för vissa gĂ„r det till överdrift och dĂ„ blir det ett problem som pĂ„verkar livet.
Annonser i sociala medier
Testföretagens annonser om att vi borde "kolla upp" vÄr hÀlsa dyker upp i alltifrÄn kollektivtrafik till sociala medier. Har man redan en stark oro för hÀlsan kan det vara en utmaning att matas med budskapen, enligt Erland Axelsson.
ââJu oroligare man Ă€r för sin hĂ€lsa desto mer sannolikt att man reagerar starkt pĂ„ hĂ€lsorelaterad information och hamnar i tankar om sjukdom. Men hur det pĂ„verkar oss i stort Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga.
FrÄn lÀkarhÄll har hÀlsotesterna anklagats för att profitera pÄ mÀnniskors oro eftersom nyttan med dem nÀr det gÀller att upptÀcka sjukdom anses högst oklar.
Ăven Erland Axelsson ser en sĂ„dan fara.
ââDet vore vĂ€ldigt trĂ„kigt om den hĂ€r typen av tester parasiterar pĂ„ personer som lider av hĂ€lsoĂ„ngest och ofta vill försĂ€kra sig om att allt stĂ„r rĂ€tt till. SĂ€rskilt eftersom det finns beprövad behandling som i genomsnitt kan minska oron betydligt, Ă€ven pĂ„ lĂ„ng sikt. Om testerna dessutom kostar mycket pengar och tid som de kunde ha lagt pĂ„ annat i sitt liv, dĂ„ Ă€r det en sorglig utveckling.