FN-möte skuggas av krig och kriser

1. Klimatet

Klockan tickar medan planeten blir allt varmare. Nu brinner det i knutarna om världen ska lyckas begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader jämfört med förindustriell tid, det mer ambitiösa av temperaturmålen i Parisavtalet.

Världen är dock redan 1,1 grader varmare och utsläppen fortsätter att öka snarare än att minska. Det finns inte heller något land i världen som lever upp till de åtaganden som har gjorts inom ramarna för Parisavtalet.

Enligt FN:s klimatpanel IPCC är det "nu eller aldrig" det finns en chans att nå 1,5-gradersmålet och därmed minska de mest katastrofala konsekvenserna av klimatförändringen. Men då måste de globala utsläppen av växthusgaser nå sin topp senast 2025 och minska med 43 procent till 2030.

FN:s generalsekreterare António Guterres rasar över hur världens beroende av fossila bränslen som kol, olja och gas för planeten i riktning mot katastrof.

– Stora städer under vatten, värmeböljor som saknar motstycke, fruktansvärda stormar, utbredd vattenbrist, utrotningen av en miljon arter av växter och djur. Det är inte fiktion utan vetenskap, sade han i april.

2. Miljö

Det är inte bara kampen mot klimatförändringarna som står på dagordningen under Stockholm+50. Mötet ska bidra till rekommendationer om hur länder kan leva upp till de åtaganden som har gjorts inom ramen för FN:s globala utvecklingsmål Agenda 2030, där ekosystem och biologisk mångfald är en av punkterna.

Tidigare har vikten av biologisk mångfald ibland tenderat att hamna i skuggan av larmen om de akuta klimatförändringarna – men det håller på att förändras.

FN:s klimatpanel IPCC, som samlar den senaste forskningen, har i sina senaste rapporter belyst det ömsesidiga beroendet mellan människa, klimat och biologisk mångfald och hur friska ekosystem är mer motståndskraftiga mot klimatförändringar.

Vi befinner oss i det som brukar kallas jordens sjätte massutdöende där djur- och växtarter dör ut snabbare än på tio miljoner år. Förhoppningen är vända utvecklingen genom ett nytt globalt ramverk som ska skydda den biologiska mångfalden, men det återstår en hel del arbete innan de förhandlingarna kan gå i mål.

3. Kriserna

När planeringen av Stockholm+50 satte i gång var det nog få som såg framför sig hur en viruspandemi och ett krig i Europa totalt skulle rita om den globala spelplanen – och stjäla mycket av världsledarnas fokus.

Som ett resultat av pandemin skenade energipriserna redan före Rysslands invasion av Ukraina. Och när det gick upp för väst att deras beroende av Rysslands fossila bränslen matar Vladimir Putins krigskassa utlöstes en desperat jakt på alternativ.

I Europa och USA har man vidtagit kortsiktiga åtgärder som att sänka bränslepriset och öka olje- och gastillgångarna, trots att det står i konflikt med långsiktiga klimatambitioner. Om det fanns vind i seglen efter klimatmötet i Glasgow för ett halvår sedan, då världsledarna lovade en högre växel, tycks klimatarbetet ha tappat styrfart inför höstens klimatkonferens i Egypten.

Det återstår dock att se huruvida de andra kriserna påverkar möjligheterna att genomföra Stockholmsmötet om hållbar utveckling på ett sätt som anses vara lyckat.

– Världen måste kunna hantera mer än en global kris åt gången, säger Johanna Lissinger Peitz, ambassadör för Stockholm+50.