Tre av fyra djur borta – på bara 50 år

På 50 år har bestånden av vilda ryggradsdjur – allt från grodor till elefanter – minskat med 73 procent, visar en ny rapport från WWF. Ofattbart, tycker WWF:s naturvårdsexpert Olle Forshed:
–Går det ens att komma närmare en kollaps?

Storleken på ryggradsdjurens bestånd 1970–2020 enligt Living Planet Index.

Storleken på ryggradsdjurens bestånd 1970–2020 enligt Living Planet Index.

Foto: Anders Humlebo/TT

Klimat2024-10-10 07:12

WWF:s Living planet report 2024 omfattar nästan 35 000 populationstrender av 5 495 vilda ryggradsdjur – fåglar, däggdjur, reptiler och fiskarter.

– Datamängden vi använder är betydligt större nu än tidigare år och ger en starkare bild av vad som faktiskt händer, säger Olle Forshed som är expert på WWF vad gäller rapporten.

Det finns positiva exempel på att ryggradsdjur återhämtat sig och återkommit, som bergsgorillorna i Virungabergen i Östafrika och visenterna i Centraleuropa.

Men mellan åren 1970 och 2020 minskade storleken på bestånden av vilda ryggradsdjur med i snitt 73 procent.

– Om vi tänker att det var ett normalbestånd som var hundra djur, så är det nu bara 27, säger Olle Forshed.

Påverkar ekosystem

Ryggradsdjur är ofta högt upp i näringskedjan och när de försvinner påverkar det hela ekosystemet. Olle Forshed tar den afrikanska skogselefanten som exempel. Åren 2004–2014 minskade beståndet med mellan 78 och 81 procent.

– De är naturliga fröspridare och skapar mycket av artsammansättningen i skogarna. När de försvinner blir fröspridningen lidande och med tiden leder det till att skogarna kommer att ha en annan typ av vegetation, som kanske inte binder samma mängd kol eller ger samma vattencirkulation.

När ekosystemen skadas minskar deras förmåga att förse oss med ren luft, vatten och mat. De blir också mer sårbara för så kallade tipping points, brytpunkter som kan leda till oåterkalleliga förändringar. Globalt finns det flera exempel – Amazonas är ett av de tydligaste.

– När det blir avskogat till ungefär 20–25 procent cirkulerar vattensystemen inte på samma sätt och till slut så kommer det att leda till att många arter och hela systemet kollapsar.

Stora effekter

En sådan kollaps skulle förändra vädermönster och påverka livsmedelsproduktionen. I dag är Amazonas avskogat till 17 procent. Enligt WWF är hisnande 95 procent av djuren försvunna i Latinamerika och Karibien, då framför allt många groddjur har slagits ut.

– Ska vi undvika den tipping-pointen är det bråttom. Vi får inte låta den ske.

Att djurens naturliga miljö förstörs är tillsammans med jakt och fiske de främsta orsakerna till att ryggradsdjuren blir färre.

WWF anser att livsmedels-, finans- och energisystem samt naturvården måste ställas om.

– Det är bråttom att få till en process för att djur, natur och människor ska kunna leva tillsammans. Människan måste ta mindre plats eller samsas om platsen.

Fakta: Så har antalet ryggradsdjur minskat

Den starkaste nedgången finns enligt rapporten i sötvattensekosystem där beståndet av ryggradsdjur minskat med 85 procent, följt av landbaserade ekosystem (-69 procent) och marina ekosystem (-56 procent).

Över 80 procent av alla hotade fågel- och däggdjursarter på land hotas av habitatförlust som orsakas av jordbruket. Andra orsaker är överexploatering, invasiva arter, sjukdomar samt förorening och klimatförändring.

De största minskningarna av de studerade populationerna finns i Latinamerika och Karibien (-95 procent), Afrika (-76 procent) och Asien-Stillahavsområdet (-60 procent).

Källa: WWF

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!