FN:s miljöorgan Unep konstaterar att 2023 blev ytterligare ett rekordår när det gäller utsläppen av växthusgaser, samtidigt som klimatförändringarna blir allt mer tydliga världen över, med värmeböljor, torka – och översvämningar.
– Vissa delar av världen brinner, och vissa delar drunknar. Och folk överallt kämpar för att klara sig och i många fall för att överleva, framför allt – som alltid – bland de fattiga och mest sårbara, säger Unep-chefen Inger Andersen vid en pressträff.
Men toppen kan ha varit nådd. 2024 kan innebära början på en nedgång om EU:s utsläppsminskning fortsätter och om utvecklingen av fossilfria energikällor i Kina och Indien överstiger efterfrågan.
– Men man behöver se en topp och sedan en fortsatt nedgång under flera år innan man kan säga: okej, det var en topp, säger Anne Olhoff, forskningschef för rapporten, till TT.
Långt från målet
Rapporten tittar på faktiska utsläpp och vad världens olika länder lovat att göra framgent till 2030 och 2035. Fortsätter vi som nu väntas globala temperaturökningen nå 3,1 grader under seklet. Om alla länder gör det de lovat hamnar ökningen på 2,8 grader, och om fattiga länder får finansiella medel för kostsamma satsningar blir ökningen 2,6 grader.
Om länder som lovat nollutsläpp i framtiden lyckas landar ökningen på 1,9 grader.
I tre av fyra scenarier är man alltså långt ifrån Parisavtalets mål att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader, helst 1,5 grader.
Det krävs en snabb och massiv ökning av utsläppsminskningarna, enligt Unep.
– Vi skulle behöva att de globala utsläppsnivåerna hamnar under de mest stränga av de nuvarande klimatmålen för 2030, annars har vi ingen chans att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader och det blir också väldigt svårt att nå under två grader, säger Olhoff.
Minskningar möjliga
Men Unep konstaterar att det ännu går att göra drastiska utsläppsminskningar för att hålla sig kring 1,5-gradersmålet, om alla länder – framför allt G20-länderna – ökar takten. Två av de mest effektiva åtgärderna är att accelerera utbyggnaden av sol- och vindkraft, som kan få bort en dryg fjärdedel av minskningarna som behövs till 2030.
Ytterligare en femtedel av gapet kan slutas via minskad avskogning och nyplanteringar. Unep pekar också ut energieffektiviseringar, elektrifiering och att ändra bränslen i byggnader, transportsektorn och industrin.
– Det visar att vi har många möjligheter att faktiskt minska utsläppen och accelerera minskningen av utsläpp här och nu, säger Olhoff.
Det kan kännas hopplöst att följa utsläppen, som fortsätter att öka år efter år, medger hon.
– Det tror jag vi alla känner. Men å andra sidan så tycker jag att vi ser framsteg. De är bara så långsamma.
– Det här är något som tar tid, men problemet är så klart att vi börjar få slut på tid.