à sa Ranung, senior policyrÄdgivare inom biologisk mÄngfald pÄ VÀrldsnaturfonden (WWF), Àr pÄ plats i Montreal och vittnar om en ökad tillströmning av deltagare under torsdagen.
ââDet Ă€r ett kritiskt lĂ€ge i förhandlingarna och mĂ„nga svĂ„ra frĂ„gor för ministrarna att lösa. De har nu endast tre dagar pĂ„ sig att fĂ„ till en ambitiös plan, sĂ„ vi Ă€r mycket bekymrade, sĂ€ger hon.
Hon tycker att Sverige mĂ„ste âstĂ€da framför egen dörrâ för att kunna vara förebild globalt. DĂ€r gĂ„r exempelvis beslutet att pausa omprövning av miljötillstĂ„nd för vattenkraftverk och att Sverige motarbetade fiskestopp pĂ„ Ă„l och fortsatt Ă„lfiske helt i motsatt riktning.
ââPĂ„ hemmaplan har nya regeringen inte visat nĂ„gon högre ambition för att skydda den biologiska mĂ„ngfalden. Man har till exempel försökt bromsat förslag om EU:s avskogningslag inom EU. Man kan inte peka finger Ă„t andra utan att göra insatser sjĂ€lv, sĂ€ger hon.
I samband med att Romina Pormoukhtari gör entré pÄ COP15 kommer beskedet att Sverige bidrar med över fyra miljarder kronor till den Globala miljöfonden (GEF).
ââDet Ă€r positivt att man presenterar en summa, sĂ€ger Karin LexĂ©n, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.
ââMen om de menar allvar med att skydda den biologiska mĂ„ngfalden mĂ„ste de visa det i kommande budgetar för sĂ„vĂ€l svenskt miljöarbete och naturvĂ„rd som inom ramen för bistĂ„ndet. Men regeringen har aviserat att de under mandatperioden kommer att halvera budgeten för skötsel och skydd av natur, sĂ€ger hon.
"StÄr som frÄgetecken"
Flera organisationer och forskare menar att svensk politik inte bidrar till att den biologiska mĂ„ngfalden bevaras eller bromsar klimatförĂ€ndringarna â snarare tvĂ€rtom.
ââSverige har alltid varit en positiv grön kraft i internationella sammanhang. Nu ser vi hur man inom EU stĂ„r som frĂ„getecken och undrar vad som hĂ€nder. Det Ă€r en skrĂ€mmande utveckling, sĂ€ger Nils Höglund sakkunnig vid Coalition Clean Baltic, en organisation som samlar ett stort antal miljö- och naturskyddsorganisationer runt Ăstersjön.
Nils Höglund beskriver ett skifte i Sveriges miljöpolitik inom till exempel EU. FrÄn att ha varit ambitiös och drivande har politiken tagit en annan riktning. Sveriges nej till att ytterligare begrÀnsa fiske av den utrotningshotade Älen och pausen för miljöprövningar av vattenkraftverk Àr tvÄ exempel.
ââAtt vi Ă„ker till COP15 med hög svansföring och pratar om ambitiösa mĂ„l, det Ă€r magstarkt. Ministern Ă„ker för att skydda natur och biologisk mĂ„ngfald men nĂ€r det gĂ€ller Sveriges motsvarighet till pandan eller tigern â Ă„len dĂ€r fattar man beslut som fĂ„r förödande konsekvenser. Det Ă€r direkt pinsamt, sĂ€ger Nils Höglund.
SvÀngt i frÄga om skydd
Sedan tidigare finns ett förbud mot att fiska Äl under tre mÄnader. Men eftersom situationen anses sÄ akut var förslaget att detta skulle utökas till sex mÄnader, nÄgot som Sverige alltsÄ röstade nej till. Detta trots att uppgifter frÄn Internationella havsforskningsrÄdet visar att vi Àr nere pÄ 0,5 procent av inkommande unga Älar jÀmfört med referensperioden. Motiveringen frÄn regeringen Àr att Älfisket mÄste skyddas eftersom det har ett kulturellt vÀrde.
Det viktigaste mÄlet under COP15, som enligt plan ska avslutas den 19 december, Àr det som kallas 30x30 det vill sÀga att 30 procent av planetens yta ska vara skyddad Är 2030. Det finns ocksÄ ett mÄl att 10 procent ska fÄ ett strikt skydd, vilket innebÀr att naturen sÄ lÄngt som det Àr möjligt ska lÀmnas i fred frÄn mÀnsklig pÄverkan. LÀnder börjar nu öppna för ett visst fiske Àven inom de strikt skyddade omrÄdena, vilket Àr en omsvÀngning frÄn tidigare hÄllning.
ââMĂ„nga undrar var Sverige egentligen stĂ„r i frĂ„gan och med den politik som nu förs, men klart Ă€r att Ă„len tydligen inte ingĂ„r i svensk biologisk mĂ„ngfald, sĂ€ger Nils Höglund.