Fritidskortet ska ges till barn mellan åtta och 16 år. Det allmänna fritidskortet kommer att fyllas med 500 kronor, men barn i socioekonomiskt utsatta familjer kommer att få 2 000 kronor om året.
– Ytterst handlar det om en meningsfull fritid för fler barn och unga, en gemenskap, en motvikt mot ensamhet och utanförskap, och det behövs mer än någonsin, säger socialminister Jakob Forssmed (KD) på en pressträff.
Pengarna kommer inte att kunna användas för att köpa utrustning och träningskläder i en sportbutik, utan för att till exempel betala medlemsavgifter eller hyra utrustning som behövs.
Har försenats
Kortet skulle ha varit på plats 2024 men har försenats. Nu föreslås lagen börja gälla den 1 september i år och själva användningen av kortet beräknas kunna komma igång under september månad.
Fritidskortet kommer att vara digitalt, och förhoppningen från ministern är att det ska bli enkelt att använda pengarna.
– Fritidsaktiviteter bokas som vanligt, och när ett medlemskap eller deltagande har bekräftats så kan fritidskortet användas för att helt eller delvis betala avgifterna till föreningen, säger Forssmed.
Han säger att många barn i dag slutar med sin sport redan i 10-11-årsåldern, eller kanske aldrig ens börjar. För en del är det av ekonomiska skäl.
– Det är när de förstår att fotbollen eller gymnastiken eller kulturskolan gör det svårare för mamma och pappa att betala matkassen eller elräkningen. Inget barn ska behöva ha det så.
God ekonomi
Forssmed uppger att man har vidtagit åtgärder för att minska risken för fusk och att pengarna hamnar i de kriminella gängens fickor, något som flera remissinstanser varnat för. Bland annat måste föreningarna ha funnits i minst fem år för att kunna vara med i systemet och de måste ta emot statligt stöd. Det går alltså inte att starta en förening i syfte att komma åt fritidskortspengar.
Hur många barn och unga som kommer att använda ett fritidskort är oklart. När man har utvärderat försök med liknande kort i Norge och på Island har de främst använts av hushåll med god ekonomi.