Borgerliga vÀljare misstror myndigheter mer

Borgerliga vÀljare har betydligt lÀgre förtroende för offentliga myndigheter Àn vÀnstervÀljare. För tio Är sen var skillnaderna knappt mÀrkbara.
–Det Ă€r allvarligt och ökar konfliktnivĂ„n i samhĂ€llet, sĂ€ger statsvetaren Sören Holmberg som undersökt frĂ„gan.

Statsvetaren Sören Holmberg tycker att det Àr allvarligt att synen pÄ myndigheter politiserats de senaste Ären i Sverige. Arkivbild.

Statsvetaren Sören Holmberg tycker att det Àr allvarligt att synen pÄ myndigheter politiserats de senaste Ären i Sverige. Arkivbild.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Politik2022-08-26 08:15

Offentlig förvaltning ska vara oberoende av ideologiska och partipolitiska kopplingar. Neutralitet och opartiskhet Àr en ledstjÀrna enligt svensk grundlag.

NÀr Som-institutet i Göteborg började mÀtningarna för tio Är sedan av förtroendet för myndigheter bedömde personer med olika ideologiska och politiska uppfattningar myndigheternas arbete pÄ i stort sett likartat sÀtt. Skillnaderna var smÄ.

En viss positiv övervikt för borgerliga vÀljare under Alliansregeringen fanns liksom det omvÀnda under S-regeringen, men skillnaderna var mycket smÄ.

SÄ Àr inte fallet lÀngre.

Mer politiserat

VÀrderingen av myndigheterna har blivit mer politiserad. Personer med vÀnstersympatier vÀrderar myndigheternas arbete mer positivt Àn personer med högersympatier.

Coronapandemin bromsade inte den utvecklingen. Den genomsnittliga betygsbalansen för vÀnstersympatisörers syn pÄ myndigheterna var 2021 +22, medan den var +7 för borgerliga sympatisörer.

Skillnaden Àr 15 enheter. 2015 var skillnaden 1 enhet.

– Det Ă€r allvarligt. Det Ă€r klart i en demokrati sĂ„ ska de offentliga myndigheterna inte ses med ögon som Ă€r fĂ€rgade av ideologi och politik. Det Ă€r det som har hĂ€nt de senaste fyra-fem Ă„ren. Man Ă€r mycket mer uppskattande av myndigheterna pĂ„ vĂ€nsterkanten och mer negativ pĂ„ högerkanten.

Minst förtroende har SD-sympatisörer, som skiljer ut sig mÀrkbart frÄn andra.

– Det stora hĂ€nde nĂ€r SD blev ett stort parti. De har varit mycket mer negativa till det mesta i samhĂ€llet. Vad som har hĂ€nt Ă€r att kristdemokrater och moderater ocksĂ„ har börjat nĂ€rma sig SD i sin kritiska instĂ€llning, sĂ€ger Holmberg.

– Tidigare nĂ€r vi började mĂ€tningarna för tio, tolv Ă„r sen fanns det i bedömningen ingen skillnad mellan moderater och socialdemokrater.

PÄtaglig skillnad

Nu Àr skillnaden pÄtaglig.

FolkhÀlsomyndigheten, som Àr den myndighet som Ätnjuter störst förtroende bland svenskar, fÄr +75 bland S-sympatisörer, men bara +52 hos M-sympatisörer.

För Skatteverket Àr motsvarande siffror +61 respektive +54. För Polisen +70 respektive +59.

Skolverket fÄr +10 hos S-sympatisörer men -10 hos M-sympatisörer.

Vissa myndigheter har mycket lÄgt förtroende hos alla medborgare. Det gÀller centrala myndigheter som Arbetsförmedlingen, FörsÀkringskassan och Migrationsverket, som alla hamnar pÄ minus hos samtliga. Men Àven hÀr Àr misstroendet pÄtagligt större hos borgerliga vÀljare.

– Det hĂ€r Ă€r nĂ„got vi ser vĂ€ldigt tydligt i USA, dĂ€r republikaner Ă€r mycket mer negativa och har politiserat synen pĂ„ offentlig verksamhet, och det har vi inte haft förut i Sverige.

– Jag vet inget om orsakerna, det kan vara sĂ„ att partierna och deras vĂ€ljare inte Ă€r sĂ€rskilt insatta och politiserar det hela. Det behöver inte vara nĂ„got fel pĂ„ myndigheterna. Eller sĂ„ finns det nĂ„gonting. Det finns anledning att titta bĂ„de pĂ„ myndighetssidan och pĂ„ medierna, hur debatten gĂ„r. Sociala medier spelar en roll hĂ€r misstĂ€nker jag, sĂ€ger Sören Holmberg som vill att en utredning tillsĂ€tts som undersöker orsakerna.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!