NÀr kommissionen pÄ fredag presenterar sitt slutbetÀnkande sÄ Àr det dags att besvara Ätminstone tvÄ frÄgor:
Var det svenska vÀgvalet rimligt?
Vems bÀr ansvaret om det inte var det?
Sverige valde vÄren 2020 en annan vÀg Àn mÄnga andra lÀnder. VÀgvalet byggde mycket pÄ frivillighet och personligt ansvarstagande. Samtidigt stÀngde flertalet andra lÀnder ner stora delar av sina samhÀllen och införde tvingande restriktioner.
För att kunna svara pÄ om Sveriges strategi var rimlig har kommissionen tittat pÄ hur samhÀllet pÄverkats pÄ ett bredare plan, till exempel folkhÀlsan och Sveriges och enskildas ekonomi, samt jÀmfört med andra lÀnder.
Den har Àven tittat pÄ vilken förmÄga det svenska samhÀllet hade för att hantera en kris. Kommissionen har redan pekat pÄ att beredskapen var undermÄlig och att smittskyddslagen var otillrÀcklig.
LÄg överdödlighet
FrÄn regeringshÄll hoppas man att kommissionen bedömer strategin och pandemin i stort.
ââJag förvĂ€ntar mig att kommissionen lyfter blicken sĂ„ att vi har nytta av alla slutsatser. Vi kommer att drabbas av fler kriser och de kommer inte att se ut som covid-19 tvĂ„ punkt noll, sĂ€ger socialminister Lena Hallengren (S).
Statsminister Magdalena Andersson (S) har pekat pÄ att Sverige Àr bland de lÀnder i Europa som hittills har haft lÀgst överdödlighet. Och svensk ekonomi har haft en kraftfull ÄterhÀmtning.
FrÄn regeringshÄll pekas ocksÄ pÄ att det nu rÄder samstÀmmighet om att det var rÀtt att inte stÀnga skolorna.
Men i regeringskansliet finns oro för att kommissionen ska lÀgga mycket fokus pÄ inledningsfasen av pandemin vÄren 2020.
Kommissionen har redan kritiserat pandemihanteringen för senfÀrdighet. Den anser att det som skiljt ut Sverige frÄn framför allt vÄra grannlÀnder Àr en sen start och att Sverige litade mer pÄ frivillighet Àn strikta ÄtgÀrder.
Stora frÄgan
I sitt andra delbetÀnkande frÄn oktober 2021 skriver kommissionen:
"Den stora frÄga vi mÄste stÀlla oss Àr varför starten och vÀgvalet blev som de blev."
Redan i mitten av mars 2020 valde Norge och Danmark inte bara kraftfullare ÄtgÀrder tidigt i pandemin. De var ocksÄ snabbare Àn Sverige med att fÄ pÄ plats ny lagstiftning med utrymme för skarpare ÄtgÀrder, konstaterade kommissionen i sitt andra delbetÀnkande.
Först under den andra vÄgen hösten 2020 och tredje vÄgen vintern 2021 beslutade regeringen och FolkhÀlsomyndigheten "om flera nya och mer kraftfulla ÄtgÀrder, ÄtgÀrder som man under den första vÄgen avfÀrdat", skriver kommissionen.
Det var restriktioner för restauranger, familjekarantÀn, ÄtgÀrder mot trÀngsel i handeln och rekommendation om munskydd i kollektivtrafiken.
Regeringen motiverar det med att medborgarna inte lÀngre följde de frivilliga rekommendationerna lika bra som under vÄren 2020.
TillÀt högre spridning?
I debatten har en het frÄga varit om regeringens coronastrategi i första hand var inriktad pÄ att hÄlla en nivÄ pÄ smittspridningen som sjukvÄrden klarade av, inte att trycka ner smittan sÄ mycket det gick. Det har regeringen avfÀrdat.
FrÄgan har blivit extra kÀnslig. Det beror pÄ att kommissionen redan har pekat ut den stora spridningen i samhÀllet som den frÀmsta förklaringen till att viruset kom in pÄ Àldreboenden och att mÄnga Àldre dog.
För att förstÄ hur centrala beslutsfattare tÀnkte och vad de hade för information har kommissionen begÀrt in en stor mÀngd dokumentation frÄn regeringskansliet och FolkhÀlsomyndigheten. Det ska göra det lÀttare att peka ut ansvariga.
Regeringen, FolkhÀlsomyndigheten och Sveriges kommuner och regioner (SKR) har redan fÄtt kritik i enskilda frÄgor. DÀr Àr nu vÀntan spÀnd inför coronakommissionens övergripande "dom". FrÄn regeringshÄll pÄpekas redan att kommissionens slutbetÀnkande bara Àr en bild av flera av hur Sveriges pandemihantering fungerat.