– Vi lägger nu om svensk klimatpolitik på ett tydligt vis, sade statsminister Ulf Kristersson (M) på en pressträff.
Han pekade på att klimatpolitiken , förutom att minska utsläppen, också ska stärka svensk konkurrenskraft, öka välståndet och ha legitimitet hos medborgarna.
Klimathandlingsplanens övergripande syfte är att nå målet nettonollutsläpp till 2045. Kristersson pekar ut ny kärnkraft som den enskilt viktigaste åtgärden. Att skynda på elektrifieringen av Sverige i allmänhet och av transporterna är också en viktig grund.
Fokus på 2045
Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari (L) uppger att planen innehåller ett 50-tal nya åtgärder som ska genomföras eller påbörjas under denna mandatperiod.
Exempel på åtgärder regeringen pekade på under pressträffen är en analys av hur rikstäckande laddinfrastruktur av snabbladdare kan säkras, fordonsmärkning för lätta fordon så att konsumenter kan göra ett klimatvänligt val och en analys av ett avståndsbaserat system för beskattning av tunga transporter.
Några beräkningar av vilka effekter de framtida förslagen kommer att ha på utsläppen finns ännu inte. De kommer när förslagen är klara och tas med i kommande budgetpropositioner.
Vid pressträffen lade regeringen fokus på hur målet för 2045 kan nås, men en viktig fråga är hur etappmålen för 2030 ska klaras. Regeringen har själv konstaterat i budgetpropositionen för 2024 att de inte kan nås med nuvarande politik. En viktig orsak är sänkningen av reduktionsplikten 2024-2026.
Etappmålen för 2030 håller dock på att ses över och kan komma att ändras. Klimat- och miljöministern försäkrar att utsläppen från transporter ändå ska ned till 2030 så att EU:s krav uppfylls.
Ingen magisk lösning
I handlingsplanen finns inget enskilt nytt stort förslag eller "magisk lösning" för hur det ska gå till, enligt Pourmokhtari.
– Det är en bred palett av flera åtgärder som gör att man på ett hållbart och rättvist sätt lyckas med en omställningen, säger hon.
Huvudspåret är att att införa EU:s nya utvidgade utsläppshandelssystem så fort som möjligt, helst till 2027. Hur det ska gå till ska utredas. Utredaren kommer då också att få i uppdrag att ta fram förslag på ekonomiska styrmedel som ska leda till att utsläppen minskar även minskar i sektorer utanför handelssystemet, exempelvis vägtransporter och fordon.
– När vi introducerar de ekonomiska styrmedlem kommer det att finnas svårigheter. Här gäller det att se till att hushåll inte drabbas på ett extremt sätt, säger Pourmokhtari.
Det har framförallt varit ett krav från Sverigedemokraterna i förhandlingarna kring handlingsplanen.
Om de nya ekonomiska styrmedlen för att minska utsläppen skulle drabba hushållen, till exempel genom höjda skatter på bränslen, så ska hushållen kompenseras. Sådana förslag ska utredaren också titta på.
– Den klimatpolitik som inte har legitimitet hos befolkningen, som minskar deras frihet och ekonomiska möjligheter är dömd att misslyckas, säger Pourmokhtari