Hotet frÄn spioner ser ut att ha ökat i Europa. Det senaste decenniet har flera fall av misstÀnkt spioneri uppmÀrksammats.
HÀr finns sÄvÀl kriminella smugglare som insiders inom försvaret som vÀrvats av Moskva, tekniska experter som anlitats för att hacka sig in i viktiga nÀtverk och högt uppsatta byrÄkrater och politiker som lÀmnat över hemlig information till bÄde Ryssland och Kina.
Spionaget sker i dag bÄde mer aggressivt och med större risktagande, enligt Michael Jonsson, forskningsledare pÄ Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
ââDet reflekterar ett gradvis försĂ€mrat sĂ€kerhetslĂ€ge. Konflikten mellan Ryssland och vĂ€st har skĂ€rpts, vilket leder till ett ökat och mer aggressivt spionage. Men vĂ€sterlĂ€ndska sĂ€kerhetstjĂ€nster har ocksĂ„ blivit mer benĂ€gna att lagföra och publicera fall av spionage, sĂ€ger han.
Toppen pÄ isberg
SÄ sent som i juni blev ett nytt fall kÀnt nÀr nederlÀndsk underrÀttelsetjÀnst uppgav att de stoppat en rysk spion frÄn att infiltrera Haag-domstolen. Mannen ska ha levt under falskt namn som brasiliansk medborgare.
I Sverige utreds sedan tidigare tvÄ bröder, varav den ene Àr en tidigare toppchef inom en statlig myndighet som Àven jobbat pÄ SÀpo och Must, för grovt spioneri mot Sverige under tio Ärs tid. Och i fjol dömdes en 47-Ärig konsult till fÀngelse efter att ha spionerat pÄ Scania och Volvo Cars för Rysslands rÀkning.
Totalt finns 62 öppet kÀnda spionfall i Europa dÀr personerna Äkt fast mellan 2011 och 2021, enligt en FOI-rapport. 42 av dem har fÀllts för spionage.
Detta ska dock ses som "toppen pÄ ett isberg", enligt rapportförfattare Michael Jonsson.
Hur stort mörkertalet Ă€r vet ingen â men Jonsson pĂ„minner om den vĂ„g av utvisningar av ryska diplomater som skedde under vĂ„ren. Sammanlagt skickades över 300 ryssar hem frĂ„n de europeiska huvudstĂ€derna efter att ha anklagats för spionage eller illegal underrĂ€ttelseverksamhet.
Ryssland dominerar
I studien Àr det tydligt Ryssland som ligger bakom den största delen av all hemlig underrÀttelseverksamhet i Europa.
ââAtt Ryssland Ă€r det land som stĂ„r för flest fall i Europa Ă€r inte sĂ„ förvĂ„nande, men att det Ă€r en sĂ„ övervĂ€ldigande majoritet av fallen Ă€r Ă€ndĂ„ lite förvĂ„nande. I USA var det mellan 1990 och 2015 inte Ryssland utan Kina som lĂ„g bakom flest fall av spionage, sĂ€ger Michael Jonsson.
Flest aktiva spioner har upptÀckts i i norra Europa och i Baltikum, och Sverige sÀgs i sammanhanget ha ett utsatt geografiskt lÀge.
De ryska spionerna rapporterar antingen till den militÀra underrÀttelsetjÀnsten GRU, den ryska sÀkerhetstjÀnsten FSB eller den civila utrikesunderrÀttelsetjÀnsten SVR. I studien Àr det GRU och FSB som Àr mest aktiva.
ââVad det beror pĂ„ vet vi inte. Till viss del kan det vara att GRU tenderar att ha högre riskacceptans och vara mer aggressiva, sĂ€ger Jonsson.
"VĂ€ldigt konfrontativt"
Det senaste decenniet finns det ocksÄ spektakulÀra exempel pÄ operationer som tros ha genomförts av ryska underrÀttelsetjÀnster, som giftattacken i Salisbury, mordförsöket pÄ en bulgarisk vapenhandlare och sprÀngningen av ett vapenförrÄd i Tjeckien.
Samma enhet frÄn GRU har pekats ut för bÄde Salisbury och vapenförrÄdet.
En del har pekat pĂ„ att det Ă€r mĂ€rkligt att GRU lĂ€mnar sĂ„ tydliga spĂ„r efter sig â giftattacken i Salisbury skedde exempelvis med det kemiska stridsmedlet novitjok, som bara Ryssland har tillgĂ„ng till.
ââĂverlag har experter ganska lĂ€nge varnat för att de ryska sĂ€kerhetstjĂ€nsterna agerar som om de var i krig, som om det var en existentiell kamp för Rysslands överlevnad. SĂ„ var det Ă€ven innan invasionen av Ukraina.
ââI backspegeln kan man se agerandet i Salisbury och Tjeckien som varningssignaler om vart den ryska staten var pĂ„ vĂ€g. Det var vĂ€ldigt konfrontativt och öppet.
DÄligt hantverk
De tvÄ agenterna som pekats ut för dÄden, och som i en intervju med ryska RT hÀvdade att de var i Salisbury för att "se den berömda katedralen", har pikats för sina klumpiga misstag.
ââDet finns ganska mycket tecken i materialet pĂ„ att det inte Ă€r en jĂ€ttehög verkshöjd pĂ„ de ryska sĂ€kerhetstjĂ€nsternas operationer alla gĂ„nger. Man kan inbilla sig att det mĂ„ste vara superskickligt genomfört men ibland Ă€r det helt enkelt bara ett dĂ„ligt hantverk, sĂ€ger Jonsson.
Ăverlag Ă€r det en ganska oglamorös bild av spionlivet som beskrivs i studien. Spionerna fĂ„r ofta lĂ„g ersĂ€ttning men tar enorma risker.
ââMan identifierar folk som Ă€r sĂ„rbara pĂ„ olika sĂ€tt och utnyttjar dem sĂ„ mycket man nĂ„nsin kan. Pengarna Ă€r begrĂ€nsade i förhĂ„llande till risktagandet och de lĂ„ngsiktiga konsekvenserna.
Av de dömda spionerna fick den som tjĂ€nade mest cirka tre miljoner kronor â men det var under 25 Ă„r som rysk spion. HĂ€lften av de dömda sĂ€gs inte ha fĂ„tt nĂ„gon ersĂ€ttning alls, och Ă€ven om det finns en mycket liten grupp som fĂ„tt mer Ă€n en miljon kronor i ersĂ€ttning fick de flesta under 100 000 kronor.
Egna insiderkÀllor
Michael Jonsson betonar att studien handlar om misslyckade spioner eftersom alla Äkt fast. Möjligen kan vÀsterlÀndskt kontraspionage ha blivit mer effektivt, spekulerar han. Exakt hur detta skett gÄr inte att veta, men det kan handla om att till exempel skaffa egna kÀllor pÄ insidan eller att framgÄngsrikt lyckas knÀcka krypterad kommunikation.
Spionerna dĂ„ â har de egentligen lyckats fĂ„ fram nĂ„got av vikt?
ââVad man fĂ„tt fram vet vi inte. Men vi vet att de exempelvis fotat av hemliga dokument och anvĂ€nt sig av kurirer för överlĂ€mningar utomlands. Merparten av de dömda Ă€r dock civila som inte nödvĂ€ndigtvis haft tillgĂ„ng till hemligstĂ€mplad information. DĂ€remot kan de ha haft tillgĂ„ng till kĂ€nslig eller pĂ„ annat sĂ€tt intressant information. Det handlar exempelvis om anstĂ€llda vid flygbolag som kopierat passagerarlistor, eller experter med kompetens om teknik som kan anvĂ€ndas bĂ„de civilt och militĂ€rt, sĂ€ger Michael Jonsson.
Enligt Jonsson visar historien att krig tenderar att föda fler spioner. Till exempel var Stockholm i neutrala Sverige en tummelplats för spioner under andra vÀrldskriget. I dag fyller troligen Bryssel med alla sina internationella institutioner en liknande roll, skriver FOI.
Ta stora risker
I det nya lÀge som uppstÄtt efter utvisningarna av misstÀnkta ryska underrÀttelseofficerare kan det bli sÄ att fler spioner avslöjar sig, tror Jonsson. KÀllor hanteras normalt via ambassaden och nu kan mÄnga ha mist sin kontakt. Samtidigt fattas beslut om vapenleveranser till Ukraina och viktiga utrikespolitiska vÀgval.
ââSĂ„ Ă„ ena sidan har man begrĂ€nsade resurser, Ă„ andra sidan ett vĂ€ldigt stort intresse av att samla in underrĂ€ttelser, vilket fĂ„r mig att tro att man kommer att ta ganska stora risker med de resurser man har.
ââSannolikheten att antalet spioner som avslöjas ökar ser jag som ganska stor.
TT: Ăr Sverige mer utsatt i dag?
ââRimligen ja, givet det försĂ€mrade sĂ€kerhetslĂ€get i Europa. Givetvis Ă€r det av stort intresse för frĂ€mmande makt att samla in data om Sveriges Natoansökan och andra försvarspolitiska vĂ€gval.