Totalt 31 länder/regioner har låtit undersöka vuxnas färdigheter i läsning, räkning och problemlösning. Sverige rankas högt: tredje bästa i läsförmåga, delad tredje plats med Nederländerna och Norge i räkning och delad tredje plats med Norge i problemlösning. Finland och Japan är genomgående i topp, enligt OECD:s och SCB:s rapporter.
Sverige har något högre poäng i läsning och räkning nu än 2012, då Piaac-mätningen genomfördes första gången. Men skillnaden ligger inom felmarginalen. Problemlösningsdelen går inte att jämföra mellan 2012–2023, på grund av vissa uppdateringar, men resultaten var bra både då och nu.
– Det är ett bra resultat. Sverige är fortfarande bland de fem främsta länderna, säger Lotta Larsson, SCB:s projektledare för svenska Piaac.
Ökad andel utlandsfödda
De svenska resultaten i läsning och räkning skulle ha varit ännu bättre om det inte vore för att Sverige haft en stor invandring – och alltså fått en högre andel som i olika grad brottats med provspråket.
Trots detta har andelen som är mycket svaga i läsning och räkning inte ökat i Sverige. Andelen högpresterande i läsning ligger kvar på samma nivå och ökar i räkning.
Den allra svagaste gruppen, med otillräckliga kunskaper i alla tre delprov, är betydligt mindre i Sverige än bland OECD-länderna: 8 respektive 18 procent.
– Det är klart att vi har en större andel utrikes födda i befolkningen i dag. Men det är också så att utbildningsnivån har höjts generellt, säger Lotta Larsson.
Unga vuxna
Det finns alltså ett starkt samband mellan utbildningsnivå och prestation i Piaac. Också tidiga skolresultat väger in. Unga vuxna som hade höga betyg från grundskolan presterar bättre jämfört med unga vuxna som hade svaga betyg.
Men erfarenhet spelar också in. Personer födda 1989–1996 presterade betydligt bättre i läsning nu i 30-årsåldern än vad de gjorde i 20-årsåldern. Just denna grupp (25–34-åringar) har den högsta poängen av alla i läsning och problemlösning, och näst högst i räkning.
Den svagast presterande åldersgruppen är den yngsta, 16–24 år. SCB påpekar att i denna åldersgrupp har andelen med otillräckliga läsfärdigheter ökat från 9 till 15 procent, jämfört med 2012. Försämringen är tydligast bland utrikes födda.
– Det visar att man behöver en bra grund från grundskolan, och kan fortsätta till gymnasiet. Och här väger det in hur länge man bott i Sverige, säger Lotta Larsson.