SĂ„ ser pandemin ut

Med hjÀlp av den smittspÄrning som Àgde rum i den kinesiska provinsen Hunan i början av förra Äret har forskare skapat en bild av pandemin. PÄ bilden syns tydligt att de allra flesta inte för smittan vidare över huvud taget.

De allra flesta som smittas av sars-cov-2 för inte smittan vidare till andra.

De allra flesta som smittas av sars-cov-2 för inte smittan vidare till andra.

Foto: Illustration: K Sun, et al. Science/TT

Vetenskap & teknologi2021-02-26 20:33

GÄng pÄ gÄng och under hela pandemin har forskare och myndighetsutövare sagt hur överraskade av det nya coronaviruset de har blivit hela tiden, att det inte riktigt uppför sig som vÀntat. För till en början trodde samtliga att viruset skulle uppföra sig som en vanlig influensa, ungefÀr, som "sköljer" genom en befolkning i vad som kan liknas vid en vÄg.

SÄ blev det inte. I stÀllet visade det sig att smittspridningen blev mycket mer "ryckig" och oförutsÀgbar Àn vad nÄgon hade kunnat förestÀlla sig.

En orsak till detta Ă€r hur det nya viruset sprider sig, dĂ€r det först nu börjar stĂ„ klart att förhĂ„llandevis fĂ„ personer troligtvis ligger bakom en oproportionerligt stor andel av smittspridningen. Det vill sĂ€ga att de allra flesta inte för smittan vidare alls, medan vissa andra – sĂ„ kallade superspridare – smittar desto fler.

FramÄt eller bakÄt

Ett viktigt verktyg för att förstÄ hur ett virus beter sig i en icke-immun befolkning Àr smittspÄrning. Det vill sÀga den tidskrÀvande procedur dÄ man försöker kartlÀgga en infekterad persons alla kontakter.

Antingen kan smittspÄrningen ske "framÄt" dÄ man försöker hitta och isolera kontakter som den smittade nyligen haft, för att pÄ sÄ vis förhindra att nya smittkedjor uppstÄr, eller sÄ kan man smittspÄra "bakÄt", för att kartlÀgga tidigare kontakter i ett försök att förstÄ hur viruset beter sig.

I ett försök att förstĂ„ smittspridningen, och vad som driver den, har Kaiyuan Sun vid Fogarty International Center i USA, tillsammans med kollegor, rekonstruerat den smittspĂ„rning som Ă€gde rum bland 1 178 infekterade individer i den kinesiska provinsen Hunan i början av förra Ă„ret.

Syns tydligt

Resultatet blev en bild dÀr varje prick representerar en individ, dÀr de olika fÀrgerna stÄr för de olika administrativa regioner (prefekturer) individerna tillhörde. Mellan vissa individer syns ett streck, vilket representerar smittoöverföring. Det visade sig att hela 80 procent av de sekundÀra infektionerna kunde spÄras tillbaka till endast 15 procent av individerna. De allra flesta för alltsÄ inte smittan vidare, medan andra smittade desto fler, nÄgot som syns tydligt pÄ bilden.

Exempelvis nertill till höger pÄ bilden, dÀr det syns hur en person frÄn prefekturen Loudi (mörk grönt) förde smittan vidare till tio personer, som i sin tur inte tycks ha smittat nÄgra andra. Eller strax till höger om mitten, dÀr man kartlagt en smittkedja med sammanlagt elva individer, samtliga frÄn prefekturen Zhuzhou (rött). Men det som dominerar bilden Àr de ensamma prickarna, det vill sÀga alla de som inte fört smittan vidare över huvud taget.

Intimitet viktig faktor

Men hur kommer det sig att vissa blir "superspridare", medan andra inte smittar alls?

Den frÄgan har forskare haft betydligt svÄrare att svara pÄ. Kaiyuan Sun och hans kollegor, som nyligen redovisade sina resultat i tidskriften Science, konstaterar att "tid och intimitet" tycks vara avgörande faktorer. Med detta menar forskarna den tid och hur man umgÄs med en infekterad person.

Ju lÀngre tid och ju nÀrmare kontakten sker, desto större blir risken för att smittan förs vidare. MÄnga personer i hushÄllet ökar ocksÄ risken, skriver de. Ett annat fynd Àr att runt hÀlften av smittspridningen skedde frÄn asymtomatiska smittbÀrare, det vill sÀga personer som inte uppvisat nÄgra symtom.

Fakta: Detta gör en superspridare

Varför blir vissa superspridare, men inte andra?

En förklaring kan vara att viruset mestadels sprids genom sĂ„ kallad droppsmitta. Men under vissa omstĂ€ndigheter kan spridningen ske med hjĂ€lp av aerosoler i stĂ€llet, det vill sĂ€ga mycket mindre droppar som kan transporteras lĂ€ngre strĂ€ckor och över ett större omrĂ„de – och det finns studier som tyder pĂ„ att denna typ av smittspridning Ă€r den som dominerar nĂ€r smittan förs vidare i kluster, som vid en superspridarhĂ€ndelse.

Individuella egenskaper kan ocksÄ ha betydelse. Vissa personer har helt enkelt mer virus under en lÀngre tid Àn andra, kanske pÄ grund av skillnader i personernas immunsystem. Det kan ocksÄ ha med andningen att göra. En studie frÄn förra Äret visade att vissa friska försökspersoner andas ut betydligt fler partiklar i luften Àn andra. MÀnniskors beteenden har ocksÄ betydelse, om du har mÄnga eller fÄ sociala kontakter.

Tajmingen Àr ocksÄ viktig. Patienter med covid-19 Àr som mest smittsamma under en kortare tid. Risken för smitta Àr ocksÄ mycket större inomhus Àn utomhus, men om tajmingen Àr den rÀtta kan en till synes helt beskedlig social sammankomst, som en konsert eller körsÄng, förvandlas till ett "superspreading event".

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!