Det handlar om en alldeles speciell sorts sax â som troligen inte gĂ„tt nĂ„gon förbi: Gensaxen Crispr, som kan styras för att klippa av vĂ„rt dna pĂ„ ett önskat stĂ€lle â för att ta bort, förĂ€ndra eller lĂ€gga till önskade gener.
Ett verktyg som ger oanade möjligheter att Ă€ndra i arvsmassan hos alla levande organismer. Det kan leda till helt nya sĂ€tt att bota svĂ„ra sjukdomar, men det skulle i framtiden Ă€ven kunna anvĂ€ndas till att förĂ€ndra vĂ„ra egenskaper â och i förlĂ€ngningen pĂ„verka mĂ€nniskans evolution.
Stora förhoppningar
En teknik som kan leda till rĂ€ddning â och katastrof?
ââDet kan man kanske lite tillspetsat sĂ€ga. Crispr Ă€r fantastisk teknik och det finns stora förhoppningar om att den kan hjĂ€lpa oss till bĂ€ttre hĂ€lsa, till exempel nya behandlingar mot cancer och genetiska blodsjukdomar samt nya antibiotika. Men vi mĂ„ste ocksĂ„ se till riskerna med att klippa och klistra i vĂ„ra gener, sĂ„ att inget olyckligt hĂ€nder, sĂ€ger Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik vid Lunds universitet.
Han Àr sakkunnig i Statens medicinsk-etiska rÄd (Smer) som tagit fram en ny rapport som skÀrskÄdar olika argument för och emot genredigering och ger ett antal rekommendationer.
Ingen vet exakt hur tekniken kommer att utvecklas eller anvÀndas, vilket gör det viktigt att redan nu fundera pÄ vad som ska vara tillÄtet i framtiden, framhÄller Smer.
Bland annat anser rĂ„det att man â Ă„tminstone tills vidare â bör stoppa möjligheten att redigera mĂ€nniskors gener i andra syften Ă€n sjukvĂ„rd, alltsĂ„ för att exempelvis förbĂ€ttra vĂ„ra egenskaper, utseende eller förmĂ„gor. I dag finns inga juridiska hinder för detta.
Smer tar inte upp nÄgra konkreta exempel dÀr gensaxen anvÀnts i sÄdana syften. Men försök pÄgÄr pÄ olika hÄll i vÀrlden enligt Nils-Eric Sahlin, till exempel inom det estetiska omrÄdet.
ââPrecis som skönhetsingrepp blivit en mĂ„ngmiljardindustri tror jag att det skulle finnas en stor efterfrĂ„gan om en relativt enkel teknik kan förĂ€ndra ditt utseende till det bĂ€ttre. Ăven inom dopningen verkar det pĂ„gĂ„ försök. Om man i stĂ€llet för att blod-dopa sig kan fĂ„ samma effekt med genredigering sĂ„ Ă€r det vĂ€l utmĂ€rkt för en idrottare, sĂ€rskilt om man inte kan spĂ„ra genredigeringen pĂ„ nĂ„got enkelt sĂ€tt, sĂ€ger Nils-Eric Sahlin.
Hot mot mÀnniskovÀrde
Att den typen av behandlingar inte borde tillĂ„tas handlar enligt rapporten inte minst om vilket slags samhĂ€lle vi vill ha â och vilka vĂ€rderingar som ska styra oss.
Minskad tolerans mot det icke-perfekta och ett hot mot mÀnniskovÀrdet Àr nÄgra av de konsekvenser Smer varnar för i det lÄnga loppet.
ââTill sist kanske man kĂ€nner ett tryck att göra vissa genförĂ€ndringar med sig sjĂ€lv, bara för att det Ă€r bra för samhĂ€llet. Vi behöver fĂ„ en bredare diskussion och jag önskar att fler reflekterade kring de hĂ€r frĂ„gorna. Det tror jag inte gemene man gör, sĂ€ger Nils-Eric Sahlin.
Samtidigt betonar han att genredigeringen kan föra mycket gott med sig, inte minst inom vÄrden.
ââEtiken och moralen Ă€r inte till för att förbjuda forskningen pĂ„ omrĂ„det. Men det gĂ€ller att man forskar pĂ„ ett etiskt försvarbart sĂ€tt och inte tar onödiga risker med mĂ€nniskor.
GenförÀndringarna gÄr bara i arv till nÀsta generation om Crispr anvÀnds i vÄra könsceller. SÄdan genredigering skulle kunna anvÀndas exempelvis vid ofrivillig barnlöshet som har genetiska orsaker, eller för att göra förÀndringar hos barnet.
Och det har redan skett. 2018 chockades vÀrlden av beskedet att ett tvillingpar fötts i Kina vars arvsmassa förÀndrats med Crispr nÀr de var embryon, nÄgot som fördömdes kraftfullt av forskarvÀrlden. I dag Àr sÄdan Àrftlig genredigering förbjuden i de flesta lÀnder, inklusive Sverige, och sÄ bör det fortsÀtta, Ätminstone i nulÀget, anser Smer.
Klumpig sax
En orsak Àr att det inte gÄr att veta sÀkert att gensaxen klipper och klistrar pÄ exakt rÀtt stÀlle i arvsmassan. Den Àr helt enkelt för klumpig.
ââDu vill vara sĂ€ker pĂ„ de förĂ€ndringar du gör inte har oönskade effekter â inte heller för barnet och barnets efterkommande. Och det vet vi inte idag, sĂ€ger Nils-Eric Sahlin.
En frÄga Àr i vilken utstrÀckning det kommer att gÄ att genredigera vÄra egenskaper, som oftast Àr kopplade till en mÀngd gener och sÀllan till en enstaka gen som enkelt kan bytas ut.
ââDet gör att det kan bli jĂ€ttesvĂ„rt, men det Ă€r Ă€ndĂ„ viktigt att fundera pĂ„ frĂ„gan eftersom vi redan ser att det pĂ„gĂ„r försök i den hĂ€r riktningen, sĂ€ger Nils-Eric Sahlin.