Efter beslut från EU är biogas inte längre skattebefriat. Men Adrian Stridh tror fortfarande att anläggningen kommer bli lönsam. "Allt annat har blivit så dyrt, både gödsel och bränsle", säger han.
– Vi har en utvald plats för anläggningen, och kommer att bränna gödsel från djuren i den, säger Adrian Stridh.
Han driver Sjukälla gård tillsammans med sin bror Albin Johansson. Det är en köttgård som köper in kalvar och föder upp tjurarna fram till slakt. De brukar även cirka 1 000 hektar åker där de bland annat odlar vall, vete, korn, råg och bönor.
Nu har de fått 57 miljoner kronor i investeringsstöd från Klimatklivet och planerar en anläggning som förväntas producera cirka 10 GWh på gården.
– Det finns flera anledningar till att vi vill göra detta. Dels för att få fram biogas, men också för att den andra produkten i anläggningen blir biogödsel, det luktar mindre, kan användas som gödning på åkrarna och bidra till att det går åt mindre konstgödning, säger Adrian Stridh.
Han säger att biogasen blir ett steg i en grönare riktning för gården. Nötkött som gården producerar är det köttslag som har högst klimatpåverkan enligt Världsnaturfondens köttguide.
– Att få fram ett miljövänligt gödsel som kan ersätta konstgödsel är minst lika intressant som biogasen för oss, säger Adrian Stridh.
Det svenska jordbruket är till stor del beroende av importerat konstgödsel idag och tillgången har minskat kraftigt sedan sanktionerna mot Ryssland.
På frågan när anläggningen kan vara klara suckar Adrian Stridh.
– Det är omöjligt att säga när vi får miljötillståndet.
Det är inte första gången som Sjukälla gård får pengar från Klimatklivet för en biogasanläggning. För flera år sedan drev de ett projekt tillsammans med fem andra lantbrukare: Stigtomta biogas.
– Men det tog fyra år hos länsstyrelsen innan miljötillståndet var klart, då hade vi inte längre någon som ville köpa vår gas, de hade gått vidare. Så vi fick betala tillbaka stödet, säger Kjell Johansson som drev Sjukälla gård innan sönerna tog över.
Han fortsätter:
– Man blir trött på myndigheterna. Det är en sak att det finns regler att rätta sig efter, men när vi ansöker om tillstånd behöver det finnas personer som kan handlägga.
Sjukälla gård är en köttgård som även odlar spannmål.
När det nu blir dags att söka tillstånd igen hoppas Sjukälla gård på en lite snabbare respons från länsstyrelsen.
Enligt Stefan Nyström, miljöskyddshandläggare på länsstyrelsen i Uppsala, där ärendet kommer att hamna, är det inte vanligt att ett miljötillstånd tar fyra år.
– Nej, det skulle jag inte säga, det låter väldigt länge.
Hur lång tid kan det ta innan man får tillstånd för en biogasanläggning?
– Den sökande ska först samråda med ett antal aktörer och sedan ta fram en ansökan med de underlag som ska finnas, där man bland annat redogör för utsläpp till luft, lukt, buller, och transporter. När underlaget är komplett ska det inte ta längre än 180 dagar, säger han.
Adrian Stridh hoppas på en snabb tillståndsprocess hos länsstyrelsen.
Enligt Sjukälla gård var anledningen till att det tog så lång tid med tillståndet förra gången att länsstyrelsen under flera år begärde in kompletteringar, en i taget, istället för att ta allt på en gång?
– Miljöprövningsdelegationen begär inte in kompletteringar för en fråga i taget utan försöker generellt att få med kompletteringsbehoven vid ett och samma tillfälle. Det förekommer att sökanden kan behöva inkomma med kompletteringar flera gånger i ett prövningsärende. Behovet av kompletteringar beror mycket på vad sökanden lämnar in, ibland kan en inlämnad uppgift ge upphov till ytterligare frågor, svarar Stefan Nyström.