Sedan hans fru May gick bort för 19 år sedan har han levt ensam i villan vid Simonsdal utanför Gnesta. Här sköter han det mesta. Maten, trädgården (”så gott det går”) disken och veden. Men han påtalar också att han har stor hjälp av barn och barnbarn. Ensam känner han sig aldrig i sin villa.
– Är man folk så får man folk. Jag har folk här hela tiden, säger Gösta och skrattar sitt hesa men hjärtliga skratt.
Gösta menar att han ”hänger med” och följer med stort intresse de politiska beslut som fattas både lokalt och i Sverige. Han har nämligen varit kommunalpolitiker i Gnesta, Finspång, Vårdinge, Järna och Södertälje. Intresset för politik har han ärvt av sin pappa.
– Min far var sosse mitt bland alla bönder och när han kom hem och sa ”jävlar vad vi har trätit i dag”, så sporrade ju det en annan.
Byggnadsfrågor har varit hans stora passion och på 70-talet belönades han med Erlandermedaljen för 30 års kommunalt politiskt arbete.
Till Gnesta-trakterna flyttade May och Gösta för över 60 år sedan, för att arrendera en trädgård. De livnärde sig på att sälja det tomten alstrade, men när tiderna förändrades och småföretag med människokrafter ersattes med maskinverksamhet sadlade Gösta om. Genom sitt uppdrag som ordförande i Unga örnar blev han erbjuden ett jobb som vårdare på Lövsta pojkhem i Vagnhärad.
– Och så kunde jag ju inte hålla tyst där heller utan blev med i styrelsen och sedan blev jag fackligt ordförande.
Innan May gick bort, drabbades hon av en stroke. Då slutade Gösta arbeta för att kunna vara hemma och ta hand om May.
– Hon var kokerska, så hon lärde mig allt om hur man lagar mat, säger Gösta och berättar att han brukar göra stek åt barnbarnen.
Hans stämband är något förändrade efter en operation i halsen. Han har även genomgått fem höftledsoperationer. Men kroppen har hållt sig i hyfsad form ändå. Det tackar han löpträningen för. Redan vid tolv års ålder började han träna löpning och deltog sedan i flera kretsmästerskap.
Om somrarna hjälper Gösta till med kräftfisket vid Simonsdal och året om jagar han vildsvin.
– Jag kan ju inte gå så mycket i skogen, men jag kan ju sitta stilla, så jag sitter häromkring och tittar när tillfälle ges.
Gösta har ett framtidsmål som fortsätter att hålla honom aktiv.
– Jag ska bli 100 år! Jag vill vara med och se vad som händer och hur det blir med allt.
”Jag ska bli 100 år”
Två små kattungar möter i den lilla hallen och en urdrucken kaffekopp står på köksbordet där tidningar ligger omlott tillsammans med boken ”Anhörig”.– Kaffe det går åt det. Man hugger ved och tar lite kaffe mellan varven, säger Gösta Lundin som fyller 90 år i dag måndagen den 26 oktober.
Så jobbar vi med nyheter