Floribundarosen Joseph Guy, förädlad 1924.
Temadagen Rosens dag infaller den 2 juli varje år. Ur Rosens dag har rosdagen vuxit fram – ett evenemang av Julita gård. Dagen äger rum varje år, alltid nära datumet för rosens dag, och på tisdag 12 juli ska den firas. Dagen blir alltmer populär. Varje år besöker 200-400 personer gården denna dag.
– Genom våra sociala medier ser vi faktiskt ett ökat intresse just i år, säger Susanne Yderbo, trädgårdsmästare på Julita gård.
Vintern, och den djupa tjälen, har varit tuff för rosorna i år. Många rosor har dött runt om i landet, även på Julita gård. Men dagen firas ändå. Susanne Yderbo berättar:
– Vi kommer att hålla i en rundvandring i vår rosträdgård, berätta om dem och om hur man tar hand om rosor.
Julita gård är ett av Sveriges tjugofyra klonarkiv. Där bevaras växter med lång odlingshistoria, bland annat rosor. Under dagen kommer Henrik Morin, som har arbetat i en genbank, att föreläsa om klonarkivet och arbetet med att bevara rosor.
Många har ett speciellt band till denna blomma. Kanske för att den ofta förknippas med stora och viktiga dagar i livet. Det tror i alla fall Susanne Yderbo:
– De betyder mycket för mig. Riktig rosdoft är otrolig. Många har den som sin favoritblomma, just för att det finns så många olika sorter. Det är lätt att hamna i samlarmani.
Hon tillägger, med ett skratt:
– Har man någon gång mycket tid över i livet kan man inventera rossorter.
Under 1600-talet blev rosor populära i Europa och de började odlas i trädgårdarna. På 1800-talet förädlades rosorna, genom korsningar som gav tusentals nya sorter.
Rosen Mrs R M Finch, förädlades i Australien för 99 år sedan, 1923. Den är mörkare rosa först, men bleknar sedan.
Artur Bäckström på Julita gård, som i sitt testamente skänkte gården till staten, tog initiativ till rosenträdgården där på 1910-talet. På Julita gårds hemsida beskrivs marken där rosenträdgården anlades som sumpig betesmark. Redan på Bäckströms tid ändrade rosenträdgården karaktär från det mer romantiska, med slingrande rabatter som gav intryck av en mönstrad matta, till det mer funktionalistiska, med raka rosrabatter och hårt klippta buskage.
Efter att Nordiska muséet tog över Julita gård fram till 1980-talet, förenklades rosenträdgården, med moderna rossorter som ersatte de gamla och igenlagda rabatter. I slutet av 1980-talet beslöt man sig för att återgå till den äldre rosenträdgården, ett arbete som utgick från äldre bilder och ritningar.