Hemlös 20-åring erbjöds bo i demensboende: ”Jag vägrar”

Kalle, 20, är hemlös och klarar sig inte själv på grund av sin funktionsnedsättning. Trots lediga platser i en gruppbostad, vill kommunen i stället placera honom i ett – demensboende.

Otillräckligt många dörrar står öppna för funktionshindrade som tvingas köa för plats i gruppbostad.

Otillräckligt många dörrar står öppna för funktionshindrade som tvingas köa för plats i gruppbostad.

Foto: TT

Katrineholm2021-01-18 20:55

– Jag vägrar. Det är inget liv för honom.

Det säger Kalles gode man. Hon har nu vänt sig till domstol med ärendet, som efter åtta månader ännu inte fått en lösning.

I förvaltningsrätten hoppas gode mannen vinna stöd för sin uppfattning: erbjudandet som Kalle fått av vård- och omsorgsförvaltningen är inte formellt och ska rivas upp. 

Hon kräver också att den unge mannen ska beviljas plats på ett serviceboende som är anpassat för att uppfylla hans behov.

Ett sådant finns, vilket tidningen berättat i en tidigare artikel. Kruxet ur ett kommunalt perspektiv är att den gruppbostaden är privat. 

Kalle, som vi valt att kalla den unge mannen, har bland annat Downs syndrom. I somras blev han ensam och hemlös då hans pappa avled. Mamman är borta sedan tidigare.

Före sin bortgång, kom pappan överens med gode mannen att Kalle skulle ansöka om plats i bostad med särskild service. Han kunde inte bo kvar hemma då han inte var beviljad assistans dygnet runt.

När pappan blev sjuk, akutplacerades Kalle på ett kommunalt korttidsboende. Det var i maj förra året.

Han är fortfarande kvar.

– Där mår han jättebra. Men han tar upp en plats för andra som är i behov av avlastning, säger gode mannen.

I slutet av juni beviljade vård- och omsorgsförvaltningen Kalle insatser enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. 

Enligt reglerna har förvaltningen tre månader på sig att verkställa ett sådant beslut. Misslyckas det, är kommunen skyldig att rapportera det till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo.

Det är för närvarande ett mycket hårt tryck på kommunens boenden med särskild service. I skrivande stund står ett dussin personer i kö för en plats.

När Kalles gode man i ett telefonsamtal fick ett platserbjudande, hade det gått nästan fyra månader sedan beslutet. 

Men det var inte det hon hoppats på som förvaltningen erbjöd. Förslaget var att flytta Kalle från korttidsboendet i stan till ett boende på landsbygden där det endast bor pensionärer.

När gode mannen och Kalles anhöriga undersökte boendet, fann de att brukarna i boendet är mellan 66 och 83 år. Flera av dem lider av demens och oro och är mycket vårdkrävande.

Att placera Kalle där vore mot all rim och reson, tycker gode mannen.

– Kalle är 20 år och har hela livet framför sig. Men det finns inte ens en plan för honom.

Hon betraktar inte erbjudandet som formellt och accepterar det inte. I stället hänvisar hon till en tidigare ansökan hon gjort om plats åt Kalle på privatägda Lövbacken i Nävertorp.

Där finns möjligheter att ta emot honom och ge de insatser han behöver, menar hon.

Men trots kösituationen, är det vård- och omsorgsförvaltningens mål att insatserna ska ges i kommunal verksamhet – inte i privat. 

Ansökan avslogs.

– De bryr sig inte om LSS utan placerar bara där det är billigast, säger gode mannen.

Hennes förtroende för förvaltningen är nu nära noll. Därför har hon även gjort en anmälan till Ivo. 

Gode mannen tycker att hanteringen av Kalle varken följer LSS intentioner eller kommunens egna principer kring etik, medbestämmande och delaktighet.

Hennes önskan om placering på Lövbacken beror inte på att hon misstror kommunens omsorg. Kan Kalle skyndsamt få en plats i lämpligt kommunalt boende, kommer hon att tacka ja, säger hon.

Men till demensboendet säger hon nej.

– Gör om, gör rätt, uppmanar hon förvaltningen.

LSS ger rätt att påverka

LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, är en rättighetslag. 

Därmed ska personer med omfattande och varaktiga funktionshinder garanteras goda levnadsvillkor och hjälp med det de inte själva klarar i det dagliga livet.

En av lagens grundportaler är att den enskilda ska ges rätt att själv påverka vilket stöd och service den får.

Målet är att ge den enskilde så goda möjligheter som möjligt att leva som andra.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!