Att hitta en ledig parkeringsplats vid Duveholmshallen under lördagen krävde lika delar tur och tålamod eftersom det var knökfullt. Ett hav av besökares bilar fyllde området och platserna närmast entrén var vikta åt de som kom rullande i finbilar från förr.
Här fanns allt från en hot rod med trähusvagn på släp, blanka jänkare med dollargrin och pedantskötta Volvo PV med retrocigaretter på instrumentbrädan.
Över nejden ekade ett signalhorn i en smattrande ljudfanfar likt mexikanska trumpeter och ett sorl av förväntan dallrade i höstkylan.
Inne i mässhallen kunde man flanera bland 45 bilar, många av dem har prytt sidorna i motormagasinet Gasoline som arrangerade mässan. Här klingade alla dialekter, från hälsingemål och dalmål till stockholmska och skånska.
Chefredaktör Peter Larsson utbrast entusiastiskt:
– Det har aldrig hänt förut att vi har så många som vill ställa ut! Det är en magisk stämning härinne.
Per-Erik Eriksson från Höga kusten åkte tillsammans med kompisarna 53 mil för att besöka Swapmeet i Katrineholm. I 43 år har amerikanska bilar varit hans stora intresse.
– Jag har importerat bilar från Staterna och är något av spindeln i nätet i Norrland. Det är en livsstilspassion och man får vänner för livet när man åker runt på bilträffar i hela Sverige, berättade han.
Den lokala trion Evalena Axelsson och Helena Hellgren från Vingåker och Anneli Hellgren från Katrineholm stod på rad med sina blankpolerade vrålåk.
– Jag har en Oldsmobile Starfire från 1962 som jag ägt sedan oktober förra året. När jag såg den första gången kände jag direkt att den måste bli min, berättar Evalena Axelsson med värme i rösten.
Tillsammans med Helena, Anneli och vännerna i Cruising jänkare drar de på gemensamma utflykter med utgångspunkt från Katrineholm. Att få vrida om nyckeln i tändningslåset och höra V8:an mullra igång och träffa likasinnade beskriver de som det bästa med hobbyn.
– Ofta får man frågor från män om vem det är som äger bilen. De förutsätter att det måste vara en karl, säger Anneli Hellgren, som rattar sin egen Chevrolet Belair från 1957.
Bland mässhallarnas utställare kunde motorbitna gå på skattjakt bland allt från navkapslar och servicehandböcker till kondensatorer. Nostalgia i alla dess former gick att hitta, från nickande hundar till bakrutans hatthylla till gamla vägskyltar från USA.
Glenn Ljung från Söderbärke hade radat upp en mosaik av gamla reservdelskartonger över sitt långbord.
– Jag säljer tänddelar, som till exempel rotorer och brytarspetsar, till bilar från 1910-talet och framåt. Allt är gamla men oanvända originaldelar, jag vägrar sälja kinesiskt skit. Jag köper upp partier från gamla verkstäder och nedlagda mackar, förklarade han.
Att ge sig ut på marknader igen har varit efterlängtat.
– Nu är man ju som en kalv på grönbete när man får träffa gelikar, prata skit och umgås, konstaterade Glenn Ljung och sken upp i ett soligt leende.
För den som ville matcha sitt veteranfordon med en tidstypisk outfit hade Anna Smås Skye en hel del att erbjuda. Hon och maken Mats började kuska runt på marknader redan 2006 med nytillverkade kläder i gammalt stuk.
– Efterfrågan bara ökar och det folk främst frågar efter är klänningar med tyllunderkjolar och rock 'n roll-skjortor och t-shirts från USA.
Med avplockad motorhuv visade katrineholmaren Daniel Seldahl upp sin olivgröna Volvo PV från 1965 som han som 14-åring fick av sin morbror. Efter några tusen arbetstimmar i garaget har Seldahl förvandlat klassikern till en krallig gatbil.
– Jag har byggt om den helt på egen hand och det är inte så mycket PV kvar. Den har Audistyrning, en växellåda från en BMW och motorblocket är från en Volvo 940. Man får läsa på, leta delar och få dem att passa ihop, berättade han.
Att förvandla beskedliga gamla PV:s tänker han fortsätta med.
– Jag har även en blivande dragracing-PV som förhoppningsvis blir klar till nästa sommar, avslöjade Daniel Seldahl.
Tommy Thollander från Sköldinge kallar sig för självlärd fritidmeckare, men det är en underdrift när man ser hans förvandlingsnummer.
Med på mässan hade han sin bländande Cadillac de Ville från 1966, som var täckt med ytrost när den kom i hans ägo.
– Det är skitkul att mässor och träffar kommer igång igen. Att äntligen få surra med likasinnade är skönt.
Dessutom visade han Tommy Thollander sin över sex meter långa och gråskimrande Cadillac Eldorado, som han har helrenoverat.
– Man hamnar i en annan värld när man sätter sig bakom ratten på en sån här bil. Det är svårt att förklara, men det är en sån frihet. Känslan fördjupas ju mer arbete man har lagt ner, sade han.
Vid 15-tiden var det dags att knyta ihop säcken för Swapmeet, men utanför fortsatte euforin på högvarv på finbilsparkeringen. Emil Larsson lyfte upp sina barn Lilly och Billy på motorhuven till sin Chevrolet Impala från 1964.
– Jag har haft den i fem månader, men när den var ny ägdes den av indiska ambassaden i Stockholm, berättade han.
Att en ny generation motorentusiaster kommer att ta vid i framtiden är inget att tveka över.
– Jag älskar den så mycket och att få åka i den, utbrast sexåriga Lilly Larsson och klappade nöjt bilen.