"Ha koll på dina ungdomar", får man ofta höra som tonårsförälder. Men vad ska man egentligen ha koll på? Vad är normalt tonårsbeteende, och vad är inte normalt?
Poliserna Tommy Ahlén och Linnéa Pantzare-Aaro, som arbetar med ingripandeverksamheten i Katrineholm, Flen och Vingåker, berättar om vanliga tecken på narkotikamissbruk och om vilka saker de brukar hitta hos knarkande ungdomar.
– Hittar man en knapptelefon när man gör husrannsakan, då hittar man också narkotika, säger Linnea Pantzare-Aaro.
Knapptelefonerna, som kallas "buslur" eller "becknar-lur", har ofta kontantkort och är ofta tomma, om man tittar i dem.
– De används till narkotikahandel och man raderar vartefter. Många säger att de har knapptelefonen till samtal och skärmtelefon att surfa på. Men alla, faktiskt, med knapptelefon, håller på med någon skit, säger Tommy Ahlén.
En tid var knapptelefonerna med kontantkort inte så spridda. Missbrukarna körde med krypterade appar i stället, som Wickr, som raderar allt som sagts. Men sedan polisen nyligen knäckt flera av apparna har buslurarna ökat i antal igen, enligt poliserna.
En tidig varning kan vara patroner till gräddsifoner. De innehåller lustgas och ger ett kort rus. I Katrineholm kan de ibland hittas slängda på skolgårdar.
– De är inte olagliga, men de tyder på att man är på en dålig bana, att man söker kickar eller rus, säger Linnéa Pantzare-Aaro.
När polisen gör husrannsakan hemma hos någon misstänkt, vet de att själva narkotikan ofta är väl gömd. Därför tittar man efter attributen. Cigarettpapper är ett av dem.
– Rizla och OCB-papper. Inga unga personer rullar egna cigaretter. De används för att rulla jointar.
Vågar är vanliga, ungdomarna har dem ofta i fickan, ihop med rullpappret. Ett tvärsäkert tecken på missbruk är enligt ingripandepoliserna kvarnar, "grinders".
– Man mal både växtdelar och hasch i dem.
Tomma Tramadolförpackningar är också vanliga fynd. Tramadol är receptbelagt, men säljs ofta via nätet.
Ett vanligt attribut är dyra vinterjackor, som även bärs på sommaren. Mer utmärkande plagg, som tröjor med cannabismotiv, är inte så vanliga bland missbrukare som vill ligga lågt.
– De bärs av dem som är väldigt liberala till narkotika och som är öppna med sitt missbruk, oftast lite äldre missbrukare. Men det finns barn som köpt såna här tröjor på en marknad och bara tycker att de är coola, det måste inte ligga missbruk bakom, säger Tommy Ahlén.
För mycket pengar är ännu ett tecken.
– Föräldrarna vet att ungdomen inte har några inkomster. Ändå ligger det 500-lappar i fickorna och märkeskläder dyker upp. Det här rör mest dem som själva säljer narkotika, säger Linnéa Pantzare-Aaro.
Förutom attributen finns beteenden, som poliserna kopplar till missbruk. Många tonåringar kan även utan missbruk vara ganska lata och bekväma och sova mycket, men när det börjar gå ut över hygienen är det ett varningstecken.
– Många föräldrar tycker att ungdomarna har det rörigt i rummet, men när det börjar samlas gammal disk och möglig mat i ungdomarnas rum, när de inte duschar, när tänderna är smutsiga, när de går i samma kläder hela tiden, då är det något fel, säger Linnéa Pantzare-Aaro.
Med den dåliga hygienen följer ofta överanvändning av doftspray och parfymer. Många unga som köper och kanske säljer narkotika springer också ut och in i korta ärenden.
– De ska hjälpa en kompis med cykeln, de hittar på olika ursäkter.
Själva knarket göms på olika ställen. I gardinstänger, i snusdosor, men också under fotsulorna, i ändtarmen, eller under pungen.
– Ofta räcker det att vi säger "ta fram grejerna, annars får hundarna komma", säger Tommy Ahlén.
När polisen kommer säger många föräldrar att de anat att något inte stämt.
– 90 procent säger så. De blir nästan lättade när vi tar kontakt. De vill inte sätta dit sina egna barn, men de tycker ofta att det är ganska bra att polisen kom, säger Tommy Ahlén.
Poliserna är oroade över utvecklingen, hur vanligt exempelvis Tramadol har blivit.
– Det börjar med en tablett, sedan är de uppe i en dos på fem på bara några veckor och vi hittar dem krampande i duschen, säger Tommy Ahlén.
– Det är så många ringar på vattnet, så många brott som handlar om pengar och narkotika, säger Linnéa Pantzare-Aaro.
– Jag tycker att samhället blir mer och mer drogliberalt. Det är lite tröstlöst, säger Tommy Ahlén.