Du kommer från landstället och träffar partikamraterna men har ändå kostym på dig?
– Alltid... Jag är alltid statsminister i offentliga roller, ibland på arbetsplatsbesök tar jag åtminstone av mig slipsen. Sen är det partidistriktets årskongress och för mig är det högtid, då tycker jag att en slips passar bra.
Vad är de sörmländska kommunernas och länets roll i Sverige i dag?
– Det är som alla kommuner alltid har varit, att vara grundpelare i svensk välfärd, och framför allt bidra med resurserna för välfärden: produktion. Nu har det varit tufft för flera orter här på grund av att de varit ganska industritunga, jag minns den dramatiska krisen 2008-2009. Tyvärr enligt min uppfattning tappade vi för många jobb då i onödan, vi hade kunnat göra som tyskar och belgare och försöka behålla lite folk anställda under tiden som krisen skulle gå över. Men nu valde den dåvarande borgerliga regeringen att inte göra något och då försvann ungefär 80|000 industrijobb, det slår på samhällen som är mer industritunga. Men det här är samma uppgift som för alla andra: att vara med i den globala ekonomin innebär att hela tiden utveckla nya jobb.
Vad kännetecknar just Sörmland?
– Det har varit mycket varuproduktion, det är ett starkt kännetecken. Det är med Sörmland som med alla län att man måste utveckla. Jag tror fortfarande på industrin, jag är övertygad om dess fulla roll, därför satsar vi på ny industrialisering – vad är industrialiseringen nu?
Vad innebär det?
– I den här globala ekonomin, att veta vad vi är det vi ska satsa på: att vara bäst till exempel, inte fajtas med låga löner och dåliga villkor, det kommer att vara en för evigt förlorad strid.
Högteknologiskt?
– Hög teknologi, hög kunskapsnivå, blanda varuproduktion och tjänster, lägg in mera tjänster i varuproduktionen. Då får du en annan produkt som du kan ta betalt för. Höj produktiviteten.
Vad är din privata relation till Sörmland?
– Som IF Metallare var jag både här i Katrineholm och i andra kommuner. Det närmaste privata är att min hustru är född i Katrineholm, hon hälsar på sin gudmor i dag som hon inte träffat på 40 år. Sen har jag lärt mig uppskatta det sörmländska landskapet, jag menar det verkligen, det är så fantastiskt vackert. Så nu på eftermiddagen ska vi ta på oss stövlarna och gå ut i den sörmländska skogen och njuta.
Om vi ska bygga en hållbar ekonomi, där hela Sverige ska leva, vad tänker du om att tåg fortfarande på många sträckor är dyrare än flyg och lastbilstransporter?
– Många människor åker tåg, vi vill att fler ska åka tåg, då är det viktigt att vi rustar upp och har ett bra järnvägsunderhåll och bygger nytt. Den diskussionen pågår just nu, vad är det vi ska välja.
Det läggs ned vissa nattågslinjer?
– Ja sådant gör mig lite orolig, det gör mig bekymrad. Och samtidigt måste det finnas marknadsmässig förutsättning för verksamheten, men jag tycker nog att vi ska tänka till så att tågen täcker hela Sverige.
Din isländske kollega är i blåsväder, har du själv eller har haft kopplingar till skalbolag i skatteparadis?
– Nej, jag har inte sådana kopplingar alls. Jag är svetsare.
De övriga statsråden?
– Nej, innan vi tillsätter en regering går vi igenom alla statsråds förhållanden.
Har ni ställt nya frågor sedan i söndags? Har du fått anledning att prata med dina medarbetare?
– Vi gör den innan vi tillsätter regeringen, så gör vi en koll.
Läckan kom från en ljusskygg advokatbyrå, men det finns många fler. Hur många privatpersoner eller företag i Sverige gömmer rikedomar i bulvanbolag off-shore?
– Jag vet ju inte mängden, det är i det fördolda. Men vi har haft en diskussion länge om att vi går miste om mycket skattepengar för att det undanhålls. Vi jobbar successivt med att få till informationsavtal och utbytesavtal både bilateralt men också inom EU för att göra det svårare, svårare, svårare. Sen tycker jag flera ska fundera på sin egen moral. Ibland är det inte olagligt men man borde fundera på: vill man vara i det där gänget..?
Känner du dig trygg med transparensen och tillförlitligheten i vårt banksystem?
– Det kan hända att vi behöver göra mer, nu måste vi göra en riktig analys och dra slutsatser. Det är inte alls uteslutet att vi behöver göra mer för att öka transparensen, bevisligen har det ju skett under de här åren också, så det kan nog tänkas.
Hur skiljer du dig från Katrineholms förre kommunalråd Göran Persson i din ledarstil och roll?
– Vi är två olika individer, man ska vara sig själv. Jag har ett väldigt gott stöd i Göran Persson, vi pratas vid ibland, jag uppskattar hans stöd och han är en oerhört skicklig politisk analytiker och med sin erfarenhet, så jag uppskattar samarbetet med honom. Men det är klart att vi är olika, vi är två olika människor och så ska det vara.
Vi har läsarfrågor om skolan, oro över oordning och att elever far illa. Du nämnde detta också i talet, hur vill du sammanfatta det till lärare och föräldrar?
– Vi har gett oss just i kast med att se till att höja skolresultaten, det är oerhört viktigt för barnen och för Sverige. Det kräver mer resurser, därför lägger vi till åtta miljarder bara i år.
– Börja i de tidiga åldrarna, därför ska vi ha läsa-räkna-skriva-prov redan tidigt. Vi ska testa och se vilka barn behöver lite hjälp redan i ettan-tvåan-trean, inte sjuan-åttan-nian utan tidigt? Fler barn måste komma igenom grundskolan, ta sig in på gymnasiet. I dag är det någonstans mellan 12-13 procent som inte kommer in på ett nationellt gymnasieprogram. Det är en katastrof nu.
– Sen ska vi naturligtvis också se till att fler får gymnasieutbildning, därför satsar vi på arbetslösa ungdomar som inte har det.
– Lärarna måste få mer tid, vi ska ha mer personal, det handlar både om fler lärare men också lärarassistenter: Hur kan man avlasta lärarna med en del göromål?
Tror du att det kommer att lyckas, det är ju en stark belastning av de nyanlända som kommer ovanpå en debatt sedan tidigare om oordning där en del lärare slutar?
– Ja, men det kräver resurser. Det hjälper inte att vi sänker skatterna och tror att nu blir det bra. I grund och botten är det positivt med ett land som växer. Ganska många av de nyanlända är i arbetsför ålder, från 15 år och uppåt 45-50 år, så du har stora fördelar. Men de måste in i arbete och då måste utbildningen fungera. Vi vet att vi har ett gigantiskt ackord, till exempel på antal lärare som måste till. Men vi håller på och genomlyser vad i detalj, därför säger jag att det också kan behövas lärarassistenter.
Vad gäller den här nya situationen med många nyanlända, jag tittar på personerna i aulan här, det är några få mörkhyade och de sitter avskilt i grupper. Hur är det med representativiteten bland förtroendevalda hos Socialdemokraterna?
– Vi måste bli bättre. Det sker en förbättring men vi måste bli bättre. Vi har till exempel i Sveriges regering, tycker jag, en ganska bra representation. Det är bra, det är det här vi måste se, att det tillför landet: vi har olika bakgrund, olika kunskap. Jag brukar gå tillbaka och tänka: Hur har Sverige utvecklats genom åren? Vi hade på den tiden människor från Grekland, forna Jugoslavien som kom hit. Det är klart att de tillförde landet något, de kan Sverige och de kan det landet. Från Chile, Argentina, på 70-talet kom massor av människor hit, en del blev kvar, en del har flyttat tillbaka. Nu har vi människor från andra delar av världen och en dag ska det bli ordning och reda också i Syrien och Mellanöstern. Och när det börjar blomma där, och så har vi massor av människor här i Sverige som kan det landet och har kontakter med det – det är klart att det är en enorm potential.
Det pratas om att äldre svenskar är ganska blyga, det tar åratal innan man blir hembjuden till sin granne och sådant?
– Det kan vara så. Jag var en gång fadder för en man från Iran, Parviz, det här var på 80-talet. Det var bland det bästa jag har gjort, första gången vi sitter ned kan han ju ingen engelska och ingen svenska, jag kan inte persiska. Vi satt där själva och man får börja peka, vill du ha kaffe, vatten? På något vis utvecklas en relation. Det är många år sen, men för fyra år sen träffade jag honom i Göteborg där han bor nu, hans lilla dotter Sara är en ung kvinna nu och det här är band för livet. Det var därför jag sade det i talet, att vi ägnar litet mer tid, då ser vi bakom, att det här är inte en människa i en mängd, det är en individ. Ju mer mänskliga kontakter vi har, desto bättre. Och där har Sverige en stor fördel med civilsamhället vi har, ett föreningsliv som är rikt så det finns alla möjligheter för människor att ta sig in.
Stefan Löfven, jag ska avsluta med fråga som är svår och känslig. Det bubblar ett missnöje hos en del svenskar, det återspeglas i högre tal för Sverigedemokraterna till exempel och jag möter det när jag träffar människor. Hur vill du balansera å ena sidan det positiva med invandringen med å andra sidan den utmaning som det kan utgöra att många människor kommer till Sverige från kulturer eller samhällssystem som är auktoritära, korrupta och patriarkala?
– Det kommer ju många människor till Sverige där det här inte är ett problem, men det finns ju där. Ja, det kan finnas där. Vårt svar är att vi får vara väldigt tydliga med vad som gäller i Sverige. Jag ser inte det som att alla som kommer hit inte kan förhålla sig till det men vi måste vara tydliga med vad som gäller i Sverige: Här gäller rättssamhället. Här får man inte gifta bort sin dotter. Dottern väljer själv. Ett antal sådana saker. Det här står vi upp för.
Hur stor är den utmaningen?
– Jag menar bara att vi ska inte vara rädd att prata om detta. Vi behöver prata om detta. Vi behöver prata om det. Och vara ärliga och säga att det är så här det är i Sverige.
Har vi lyckats eller tycker du att det finns..?
– Det kan nog vara både och. Det tycker jag. Vi behöver säkert göra mer på det. Men jag ser inget problem med det, utan vi har några saker som gäller för vårt land, det gäller de värderingarna och de principerna gäller här. Men jag vill betona att jag ser inte att det här någon stor motsättning, att de människorna inte står upp för det. Men vi behöver också berätta om det på ett tydligare sätt.
Tack så mycket.
Katrineholmskuriren har gjort smärre redaktionella ändringar i texten.