– Det är ett stort aber för oss, ett väldigt avbräck i verksamheten.
Det säger Bengt Jansson, chef för länskriminalens grova brott-utredning i Katrineholm och Nyköping. Hans kollega vid länskriminalen i Eskilstuna, Svante Melin, är än mer frank i analysen:
– Det är många grova brott som vi nu inte kommer att kunna klara upp alls.
Problemet som plötsligt uppstått för svensk polis handlar om datalagring – eller rättare: att polisen inte längre kan ta del av sådan telefoni- och internetinformation som kan vara avgörande i brottsbekämpningen.
För en månad sedan slutade nämligen majoriteten av de stora teleoperatörerna att lagra trafikdata. De lutar sig mot ett beslut av EU-domstolen den 8 april, vilket river upp EU:s tidigare direktiv om lagring av datauppgifter.
Direktivet gav polisen förbättrade och tydligare reglerade möjligheter än tidigare att begära ut datatrafik i samband med utredningar av framför allt grova våldsbrott, narkotikabrott, bedrägerier och barnpornografibrott. Möjligheten beskrivs från polishåll som absolut nödvändig för att alls klara upp många av brotten.
Nu sprider sig i stället uppfattningen att loppet är kört för många utredningar.
När Bengt Jansson konstaterar att polisen kört fast i spaningarna efter Guldfyndrånarna i Katrineholm den 1 april, lyfter han fram att utredarna har förhindrats att "tanka" mobilmasterna på information.
Av samma anledning kan länskriminalen i norra länsdelen tvingas lägga ner två grova mordbrands-utredningar som den nu arbetar med.
EU-direktivet som kom 2006 var en följd av terrordåden i Madrid och London. Det skulle till förmån för brottsbekämpningen samordna medlemsländernas olika bestämmelser kring datalagring. Efter många politiska turer började det tillämpas i Sverige 2012.
Direktivet har orsakat kontrovers och mött motstånd både folkligt och politiskt. När EU-domstolen nu underkänt det, hänvisas till att direktivet gör ett alltför allvarligt intrång i den personliga integriteten.
– Den skadan är väldigt liten i jämförelse med den grova brottslighet vi ska klara upp, tycker Svante Melin som är en av få befattningshavare vid Sörmlandspolisen som har befogenhet att ansöka om att ta del av datatrafik.
Enligt Melin gör polisen sådana ansökningar mycket restriktivt och nästan uteslutande när det handlar om riktigt grov brottslighet. Lagstiftningen kräver synnerliga behov av åtgärden, och polisens ansökan ska godkännas av åklagare innan den kan avgöras av allmän domstol.
– Så fort ärendet är avslutat förstörs alla uppgifter ur datatrafiken som inte är nödvändiga i förundersökningen, säger Melin.