"Om det händer något akut så ringer vi in en blodgivarhund", säger djurvårdaren Stina Tholén.
Den fyraåriga tiken sitter snällt intill mattes sida i väntrummet hos veterinären. Whoppi är pigg och alert, men har samtidigt förmågan att hålla sig lugn och ligga stilla under de cirka tio minuter det tar att tappa 450 milliliter blod.
– Säger jag åt henne att sitta stilla, så gör hon det, säger Susanne Åhlin.
Ekipaget är aktiva inom Hemvärnet, där Whoppi är certifierad patrullhund. De hjälper också frivilligorganisationen Search and rescue Sörmland, där de kan bistå polisen vid eftersökning av försvunna personer.
Susanne Åhlin var den första som nappade när veterinärkliniken Dinvet sökte blodgivarhundar. Via hälsoundersökning och blodprov har hennes schäfer blivit godkänd och är redo att rycka in om behovet uppstår.
– Det finns situationer där man inte har någon annan möjlighet än att ge blod på plats, säger veterinären Magda Jaszczak.
Kliniken har ett eget labb men ingen möjlighet att hålla en blodbank. Därför söker de efter hundägare som kan rycka in vid akutsituationer. Det krävs fler hundar, eftersom de har olika blodgrupper.
– Vi vill ha kontakt med så många som möjligt, säger djurvårdaren Stina Tholén.
Blodgivarhundarna måste vara friska, födda i Sverige och aldrig ha rest utomlands. De ska väga minst 27 kilo och aldrig ha varit dräktiga. Hundarna måste också vara regelbundet vaccinerade och ha någon form av fästingskydd, vilket veterinären ombesörjer för dem som blivit blodgivare.