När rättegången om dödsolyckan i varghägnet på Kolmården gick in på sin andra dag förhördes den förre chefen Mats Höggren som misstänks för grovt vållande till annans död.
– Jag kan inte föreställa mig hur det är att förlora en dotter, syster eller flickvän, sade han.
Men påpekade att han och övriga anställda också har förlorat en mycket omtyckt och uppskattad kollega.
– Det har vi dragits med i varje dag i över fyra år. Det är en absurd känsla att bli beskylld för att ha vållat hennes död, jag hoppas alla förstår det.
Både hans advokat Johan Eriksson och Thomas Olsson som företräder företaget Kolmården förklarade varför båda nekar till brott. I grunden handlar det om att det inte fanns någon anledning för djurparken att tro att vargarna var farliga. I över 30 år har personal umgåtts med socialiserade vargar, det vill säga vargar som vänjs vid människor när de är små. De incidenter som åklagaren anser borde ha fungerat som varningstecken sågs bara som lekfullt beteende. Och de åtta incidenter som åklagaren har listat är extremt få i förhållande till de många tusen besökare som var inne hos vargarna.
– Vi talar promille. Det fanns ingen som helst anledning för Kolmården att betrakta vargen som ett farligt djur, sade Thomas Olsson.
Enligt Johan Eriksson använde sig Kolmården inte heller av det dominanta beteende i kontakten med vargarna så som åklagaren hävdar. Visserligen tog de vargarna över nosen för att lägga dem ner.
– Men det är inte dominant beteende. Dominant beteende är att sparka eller slå vargen när den gör något fel och så arbetade inte Kolmården, säger Johan Eriksson.
Han påpekade också att en del klipp som åklagaren använder som bevisning, exempelvis det klipp där en skötare sparkar på en varg, är från 1990-talet och därmed gammalt. Det fanns inget sätt för Mats Höggren att förutse dödsolyckan och det handlade definitivt inte om något medvetet risktagande, konstaterade Johan Eriksson.
När Mats Höggren förhördes ville åklagaren veta om vargar är farliga.
– Nej, inte generellt, det står jag fast vid.