Konsten var svårvald under 2013, konstaterar Eva Josephson. Hon, konst- och utställningsansvarig i Nyköpings kommun, har valt konstverk till offentligheten ihop med politikern Liz Egebäck-Foxbrook (MP). De stannar framför en av de mer svårtolkade målningarna.
– Övertalade jag dig att vi skulle köpa den här, Liz?
– Mm, svarar Liz.
– Ja, det gjorde jag. Jag har velat köpa en Torstenson i flera år, säger Eva.
Vad föreställer den?
– Man vet inte. I trycket ser jag ett landskap med en väg och några stora lövträd. Men det är min högst personliga tolkning
Hon vet inte var i kommunen Carl G Torstensons "Pergos" ska hänga, men hon vet att det blir rusning när utställningen på Culturum är över. Det finns ett stort behov av konst i alla byggnader, rum och lokaler.
Liz Egebäck-Foxbrook och Eva Josephson har gjort ett par konstturer i månaden, i snitt, under stora delar av 2013. De ställer sig och tittar på konstnärens och förra SN-journalistens Johanna Cederblads hund. Den nosar på marken mot knallgul bakgrund.
– Jag blev lite förälskad i den, säger Liz.
– Och jag har alltid det där med förskolan i bakhuvudet. Det är kul om konsten hamnar hos barnen, säger Eva.
Konsthandlarna ställer sig framför en naken kvinnorygg, långt mörkt hår och händer som greppar älghorn. Neringa Stjernman, Eskilstunakonstnären, har målat. Stjernman har ställt ut internationellt, som i Japan och Italien, och har medverkat i många svenska utställningar. Hennes kända signatur lyser i samlingen.
När budgeten ligger på 50 000 kronor får konsten ett lokalt fokus, snarare än celebert.
– Vi har inte de kändaste namnen, som Mamma Andersson. Men behöver vi det?
Kvinnan med älghornen ser rakt in i en skog. Eva och Liz tittar på målningen.
– Den kanske är för kul för ett tjänsterum, säger Eva. Om den inte funkar någon annanstans kanske den passar på den nya högstadieskolan, i en miljö där det är många människor.
De femton konstverken har valts ut efter besök på alla utställningar i Nyköping, några i Oxelösund och vid besök i Katrineholm och Eskilstunatrakten.
– Jag är nöjd, men det var ett svårt år. Det var inte så mycket jag tyckte om, säger Eva.
Liz, som fått chansen att representera politikerna i årets urval, hänger alltid på låset när utställningarna öppnar. Några meter från henne står en get mot blå fond och hon ler.
– Jag är väldigt intresserad. Och ibland blir man förälskad. I en get, till exempel.
Fotnot: Utställningen i Culturum pågår till den 2 februari.