Makarna Eklunds eget galleri heter Vårbacka och ligger i en skogsslänt i Vagnhärad. De kallar det så, för tanken är att konstintresserade ska kunna slinka in och titta när de har vägarna förbi. Men större delen av tiden fungerar den lilla stugan på gården som ateljé.
Här står makarna Eklund och målar på lediga stunder. Ibland sida vid sida, ibland var för sig. Ibland på en hel liten rad tillsammans med sonen Alfred.
– Men då får man vara beredd på att man bara får jobba i tio minuter, ler Tobias.
Alfred är fyra och ett halvt. Ungefär lika länge har Linda och Tobias bott här, i Vagnhärad, och skapat konst i slänten med det våriga namnet.
Men deras liv, och konstnärskap, sida vid sida började redan i mitten av 00-talet. Det var i Malmö det hände. Linda från Vinslöv mötte Tobias från Vagnhärad; en gemensam ton visade sig finnas.
Den märks i konsten. Favoritmotivet är ett och samma.
– Det blir mycket människor i våra tavlor. Men mina människor har oftast slutna ögon, var det någon som påpekade. Lindas har öppna, säger Tobias.
"Är ni syskon?", händer det att folk frågar efter att ha sett deras verk. Själva menar de att länken alltid funnits där, men att den också utvecklats med tiden.
– Självklart inspireras vi av varandra, säger Linda.
– Tidigare experimenterade jag en hel del med kollageteknik, men det gör jag inte så mycket längre. Vi har närmat oss varandra i konsten, säger Tobias.
Det är på lediga stunder de målar, som sagt. Båda har jobb som upptar merparten av tiden mellan 8 och 17. Ändå är de förvånansvärt produktiva. Fast det går, som så mycket annat i livet, i vågor.
– Det blir ju att man kommer in i ett driv. Eftersom vi båda är konstnärer är vi ganska bra på att läsa av det, och på att tillåta varandra att ägna tid åt konsten när det behövs, säger Linda.
"Where is my mind?", undrar The Pixies i ateljén i just detta ögonblick. Linda och Tobias lyssnar alltid på musik när de skapar. Spotify-listan är alltid densamma, men den uppdateras kontinuerligt.
– Den måste följa en viss känsla. Vi är båda extremt känsliga för variationer i musiken, det kan vara skitirriterande om något bryter av, säger Linda.
Ibland smyger sig textrader ur olika låtar in i verken. Det gäller både Linda och Tobias, och det sker sällan med berått mod. Plötsligt bara finns orden där och pockar på utrymme.
I påskas, när Konsttriangeln gick av stapeln, stod Galleri Vårbackas dörr på glänt i dagarna fyra. En av dem som kom på besök var Stefan Lekberg.
Han driver sedan två år tillbaka Galleri Havsgården – en konstinrättning i närheten av Sandvik, mitt i hjärtat av Nynäs naturreservat. I dag, lördag, är det vernissage för sommarens utställning, och där är Linda och Tobias Eklund två av utställarna.
Dessutom visas verk av Kerstin Pettersson, Sofia Stebel, George Badawi och Stefan Lekberg själv.