Antalet elbilar ökar stadigt i Sverige och hittills finns drygt 20 000 bilar rena elbilar, bortsett från hybrider. Åke Tholin köpte sin första helt laddbara bil för två år sedan, efter en elbilsdag med provkörning.
– Det kändes häftigt och roligt, jag valde elbil av både miljö- och ekonomiska aspekter. Det känns förlegat att inte välja en elbil när man ändå ska byta.
Tholin bor i Lundbyskog mellan Vingåker och Högsjö och pendlar till arbetet i Örebro. Hustrun pendlar också och för ett halvår sedan köpte familjen sin andra elbil.
– Jag kör 3 200 mil om året och den drar som mest två kilowattimmar, vilket motsvarar ungefär fyra kronor milen i elförförbrukning.
En egen laddstation hemma och god planering på långresor är a och o för en elbilsägare.
– Vi åkte till Sälen och då stannade vi och snabbladdade längs vägen. Man får planera hur långt man kommer och passa på att äta medan bilen laddar.
Inför den krävande backen uppför Sälenfjället laddade de en sista gång.
– Det kan vara lite bökigt men man försöker ordna det bra för sig. Jag trivs bra med bilen, det blir lugnare körning och den glider tyst fram.
Hemma i Vingåker finns det två offentliga laddstationer, en vid outleten och en vid Sävstaskolan, båda laddar långsamt.
– Det skulle vara bra med en snabbladdare också. Som liten kommun måste man ligga i framkant, säger Åke Tholin.
Vingåkers kommun har sammanlagt 22 elbilar i sina verksamheter fördelat på olika förvaltningar, varav elva i hemtjänsten.
– Det passar inte alla verksamheter. Hemtjänsten har bilar som går 30-40 mil per natt och då fungerar det inte med elbilar. De hade problem i början när de var ovana, men det är inte lika mycket påringningar längre sedan vi låste fast sladdarna i väggen, säger Jerry Karlsson, gruppchef på Tekniska i Vingåker kommun.
– Jag kör elbil i tjänsten och har aldrig haft bekymmer med den. Men på vintern minskar körsträckan. Jag ställer in den varje kväll och laddar.
Just laddstationer har blivit en diskuterad fråga på grund av brandrisken. Klimat- och energirådgivaren Kjell Dävelid på Katrineholms kommun rekommenderar inte att man laddar i ett vanligt vägguttag, annat än som nödlösning.
– Det har uppstått bränder av värmeutvecklingen. I Norge är det förbjudet att ladda med vanlig stickproppskontakt av elsäkerhetsskäl. Ska man köpa ellbil ska man ha en riktig laddstolpe hemma, så man kan sova bättre på nätterna. Jag tycker att det skulle vara ett krav, säger han.
I Katrineholm finns det fyra allmänna laddstationer, vid Burger King, på Kullbergska sjukhuset, i Egen el-parken och på Fredsgatan där en av sex platser också är handikappanpassad.
– Elbilar kräver en infrastruktur och man måste skaffa förutsättningar för att ladda. Det behövs snabbladdare för den som bara åker igenom och semisnabba för den som stannar och handlar.
De snabbaste laddarna fyller bilen på ungefär en halvtimme och semisnabba på cirka två timmar beroende på batteriets kapacitet.
– Hemma eller på jobbet har man en långsammare laddstation, säger Kjell Dävelid.
Hittills finns tre bilar i Katrineholms kommuns ägo. En på samhällsbyggnadsförvaltningen och två på service- och teknik. När Kjell Dävelid senast kontrollerade siffrorna i slutet av 2018 fanns det 19 rena elbilar registrerade totalt kommunen, av totalt 16 000 bilar.
– Det är för mycket pengar för att tro att alla ska ha råd att byta.