DÀrför Àr kyrkovalet sÄ svÄrt att förstÄ, enligt Jacob Zetterman:
1. Det Àr oklart vilka frÄgor det handlar om. SakfrÄgorna och de faktiska konflikterna berör för fÄ av vÀljarna. IstÀllet handlar debatten om sjÀlvklarheter eller saker som det egentligen inte Àr nÄgon strid om.
Jacob Zetterman Àr reporter pÄ tidningen Dagen och har lÄng erfarenhet av att bevaka kyrkans politiska vÀrld. Han har förstÄelse för att gemene man har svÄrt att greppa vad kyrkopolitiken handlar om.
â Det lĂ„ga valdeltagandet talar sitt tydliga sprĂ„k. PĂ„ mĂ„nga sĂ€tt Ă€r kyrkovalet faktiskt obegripligt, sĂ€ger han.
En förklaring, enligt Zetterman, Àr att partiernas budskap ligger sÄ lÄngt ifrÄn de faktiska sakfrÄgorna.
â I de senaste kyrkovalen har retoriken frĂ„n flera grupper varit att det gĂ€ller att stoppa de högerextrema frĂ„n att fĂ„ inflytande, samtidigt som de betonat att de sjĂ€lva stĂ„r för mĂ€nniskors lika vĂ€rde och att kyrkan ska vara öppen för alla. Men det Ă€r inga frĂ„gor som kommer att avhandlas pĂ„ kyrkomötet. Kyrkan Ă€r ju redan öppen för alla.
Varför Àr det sÄ hÀr?
â Jo, det Ă€r nog för att de frĂ„gor som de facto behandlas i Svenska kyrkan inte fungerar nĂ€r man ska locka halva svenska folket att rösta. De berör inte tillrĂ€ckligt mĂ„nga.
DÀrför Àr kyrkovalet sÄ svÄrt att förstÄ, enligt Jacob Zetterman:
2. Det finns ingen regelbunden mediebevakning. FÄ medier, om nÄgra, bevakar mötena i kyrkans politiska församlingar. IstÀllet ska reportrar som annars inte sysslar med kyrkopolitik rapportera om kyrkovalet vart fjÀrde Är.
â IstĂ€llet blir det mĂ„nga pseudodebatter, och jag vet inte varför. Ăr det för att det Ă€r sĂ„ obekvĂ€mt att ta tag i de konflikter som faktiskt finns, eller Ă€r det för att man vill vinna billiga poĂ€nger?
En annan orsak till förvirringen Ă€r att man förvĂ€ntas vĂ€lja mellan sĂ„ mĂ„nga partier â eller nomineringsgrupper som det heter pĂ„ kyrkosprĂ„k. Och att det dessutom saknas tydliga block.
â Till och med jag som bevakar de hĂ€r frĂ„gorna har svĂ„rt att förstĂ„ skillnaderna ibland, sĂ€ger Jacob Zetterman.
DÀrför Àr kyrkovalet sÄ svÄrt att förstÄ, enligt Jacob Zetterman:
3. För mÄnga aktörer stÀller upp. Det finns ingen fyraprocentspÀrr som hindrar mindre nomineringsgrupper att komma in i kyrkomötet. Resultatet blir mÄnga smÄ grupper med snarlika budskap.
Men bortom alla floskler gÄr det ÀndÄ att skönja verkliga konfliktlinjer i kyrkopolitiken. Den verkliga elefanten i rummet Àr frÄgan om kyrkans ekonomi, som till följd av medlemsflykt blir alltmer anstrÀngd.
â PĂ„ sikt mĂ„ste man prioritera pĂ„ alla hĂ„ll och kanter, mellan verksamheten och de egna tillgĂ„ngarna. Det hĂ€r blir konkret pĂ„ församlingsnivĂ„, dĂ€r mĂ„nga tvingas sĂ€lja av sina fastigheter och dĂ€rmed göra ett val mellan verksamheten och kyrkans kulturarv. Men det Ă€r det nĂ€stan ingen som talar om i kyrkovalet, sĂ€ger Jacob Zetterman.
En annan stor stridsfrÄga handlar om vem som egentligen ska bestÀmma i kyrkan. Den ena sidan representeras av riksdagspartierna, som i stort Àr nöjda med det nuvarande systemet dÀr varje enskild medlem har rÀtt att rösta i valet. Motsatta sidan, dÀr Posk (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) utgör den största nomineringsgruppen, menar att de som Àr mest engagerade och arbetar i kyrkan borde ha mer att sÀga till om.
DÀrför Àr kyrkovalet sÄ svÄrt att förstÄ, enligt Jacob Zetterman:
4. Inga kÀnda namn lockar till intresse. Mer kÀnda politiska profiler lyser med sin frÄnvaro i kyrkopolitiken.
â De vill Ă€ndra hela systemet sĂ„ att det istĂ€llet blir indirekta val dĂ€r varje församling skickar delegater till kyrkomötet, sĂ€ger Jacob Zetterman.
FrÄgan Àr tÀtt knuten till den andra stora stötestenen: Den om vad partipolitiken egentligen har i kyrkan att göra. Svenska kyrkan skildes frÄn staten Är 2000, men ÀndÄ Àr det politiska partier som bestÀmmer.
â Sverige Ă€r en udda fĂ„gel, systemet Ă€r helt unikt â det finns inga andra kyrkor i vĂ€rlden som styrs av politiska partier, sĂ€ger Jacob Zetterman.
Men för den skull tror han inte att partipolitikens tid Àr slut i Svenska kyrkan.
â Det finns egentligen bara ett sĂ€tt som partierna kan försvinna frĂ„n kyrkopolitiken, och det Ă€r att de sjĂ€lva beslutar pĂ„ sina stĂ€mmor att inte lĂ€ngre ha nĂ„gon nĂ€rvaro i kyrkopolitiken. SĂ„ lĂ€nge partierna vill sitta kvar kommer de att göra det, sĂ€ger Jacob Zetterman.
DÀrför Àr kyrkovalet sÄ svÄrt att förstÄ, enligt Jacob Zetterman:
5. Det finns ingen klar vinnare. Det Àr sÀllan nÄgon koras till segrare i valet till kyrkomötet.