Malin brukar börja med styrkan och ta konditionen sist. På så sätt blir hon inte uttröttad direkt och riskerar inte heller att tappa koncentrationen och göra fel på styrkeövningarna. Användning av hennes favoritmaskin på gymmet - Kinesis, en enorm konstruktion som för en amatör ser livsfarlig ut - kräver att man håller tungan rätt i mun.
18-åriga Malin Wahlne från Nyköping började spela fotboll i åttaårsåldern och har sedan dess varit en obotlig träningsälskare. För fotbollen falnade intresset för några år sedan, idag gymmar eller löper hon istället minst en gång om dagen. Beskrivningen av känslorna för träningen är i det närmaste klassisk:
– Det är som att gå in i en bubbla där jag kan koppla bort världen utanför och rensa tankarna, lite som terapi. Och så tycker jag att det är så himla kul, berättar hon medan hon visar runt bland maskinerna på Hälsomagasinet.
Utöver de planerade passen försöker Malin hitta tillfällen till rörelse i vardagen, och hennes jobb som servitris på caféet Skärgårdsvåfflan i Oxelösund innebär mycket spring.
– Man skulle väl kunna säga att jag älskar att svettas, säger hon med ett leende.
Normalt består svett bara av vatten och lite salter. Från några deciliter till flera liter kan utsöndras från våra kroppar varje dygn. Mängden varierar från person till person och beror på tröskelnivåer i hjärnan, men människan har det mest utvecklade svettningssystemet av alla levande varelser.
– Svettning har två funktioner. Nummer ett är att kyla ned. När svetten dunstar från huden krävs energi, den tas från överskottsvärmen i kroppen. Nummer två är att ge bättre grepp för tassarna - händer och fötter, förklarar överläkare Carl Swartling på Svettmottagningen i Stockholm.
Det senare var viktigare för människan förr men är något vi kan dra nytta av även idag när vi till exempel vänder blad i morgontidningen eller har dragkamp. Fördelen med det märker vi kanske först när vi måste slicka på fingret eller spotta i händerna för att förstärka svettens effekt.
Men vid träning är det alltså främst den avkylande förmågan som kommer till nytta. Utan svettningen skulle vi varken klara att anstränga oss fysiskt eller att vistas på varma platser.
Malin Wahlne irriteras ibland över att människor i hennes närhet låter bli att gå till gymmet för att slippa svettas offentligt, eller skäms när de gör det. Själv svettas hon mycket jämt, men drar sig inte för att ge allt på spinningcykeln för det.
– Alla svettas. När jag städar på Hälsomagasinet brukar jag få torka svett som stänkt på speglarna i danssalen liksom. Man ska inte tro att det är fel och farligt. Våga svettas! säger Malin.
Men även om perspiration är en livsviktig och naturlig funktion kan det bli för mycket av det goda. 300 000 svenskar lider av hyperhidros, en sjukdom som gör att de drabbade svettas något oerhört. När svetten blöter ner papper, immar igen glasögonen, skapar en halkrisk eller ger svampinfektioner kan det vara svårt att hålla självförtroendet uppe och inte skämmas.
– Många beskriver det också som att de lever med handbromsen i, säger Carl Swartling, som dagligen behandlar hyperhidrospatienter på sin mottagning. Man drar sig för att umgås med folk och att komma till skolan, man väljer inte branscher med viss dresscode eller krav på handstadighet. Att ha sex är inte så roligt och många vill inte skaffa barn eftersom hyperhidros är ärftligt.
Ett problem för de drabbade har länge varit bristen på vård i Sverige. Hjälper inte behandling med receptfria aluminiumklorid botar man hyperhidros med botoxinjektioner. I Sörmland och många andra landsting går det att få hjälp med svettningar från armhålor och handflator, men vid allvarliga besvär på andra delar av kroppen kan en tur till en klinik i Köpenhamn eller Oslo krävas. Lösningen möjliggörs genom EU:s patientrörlighetsdirektiv och Försäkringskassan står, om ansökan beviljas, för kostnaden. Omständigt, men bra att det funkar, tycker Carl Swartling.
Det är på grund av 1800-talet och tvålens inträde i stugorna som svettning är så socialt oaccepterat idag. Innan dess tvättade sig väldigt få och lite svett och lukten den genererade var således inget man reflekterade över.
– På 1700-talet var tvål förbehållet de rikaste, men under 1800-talet blev det så billigt att alla började använda det, berättar Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi vid Lunds universitet.
Sedan blev det äckligt att lukta människa och pinigt med svettringar.
Tvåldoft kan förvisso tyckas trevligare än lukten av ingrodd svett, men frågan är om vi inte gör oss själva en otjänst - utöver den att riskera att få skämmas om vi skulle glömma deon - när vi döljer vår naturliga odör. Omtalat för några år sedan var forskningsresultat som visade att kvinnor attraheras av så kallade feromoner i armhålesvett från män som är genetiskt olika dem - att svettlukten är en sorts kompatibilitetsindikator.
Är deo och parfym egentligen orsaken till våra många skilsmässor?
– Jag tror inte att de där resultaten är särskilt gällande idag. Ingen gillar väl svettlukt, det är socialt inlärt. Sedan är människan oerhört visuell, säger Ulf Ellervik.
Mats Olsson, professor i experimentell psykologi vid KI, tror inte heller att svettlukt tänder många gnistor, men framhåller att vi kan påverkas av doftämnen även om vi inte är medvetna om dem.
– Det kallas subliminal perception när vi får information från sinnena som vi inte är medvetna om att vi registrerar, men som ändå påverkar oss. En kvinna skulle alltså kunna attraheras av en mans svett även om han dolde lukten av den med parfym, säger han.
Svett är sannerligen ett spännande ämne som rymmer många myter att bekräfta eller slå hål på. En annan är den att vi skulle svettas mer ju mer vältränade vi är. Malin Wahlne lystrar till när det kommer på tal. Och faktum är att myten till viss del är sann.
– Ju mer man utsätter kroppen för värme desto bättre blir den på att stöta bort den, förklarar Carl Swartling. Svettning är i grunden en väldigt hälsosam funktion.
Kanske blåser träningstrenden snart förbi, men Malin Wahlne tänker inte slappa till. Hennes sikte är inställt på Folkhögskolan i Lillsved och en ettårig utbildning till PT och hälsocoach, innan dess blir det förhoppningsvis en långresa. Säkert är i alla fall att hon kommer att fortsätta att träna, och svettas.