Nya siffror från Statens institutionsstyrelse (SiS) visar att en tiondel av de drygt 1 200 barn och ungdomar som placeras på särskilda ungdomshem var ensamkommande. Det är en kraftig ökning de senaste två åren.
På Lövsta ungdomshem togs 66 ungdomar emot förra året. Tolv procent av dem, 8 unga, kom till Sverige som ensamkommande flyktingbarn.
– Så ser det ut för många institutioner. Ofta hittar man inte några anhöriga eller nätverk att tillgå, säger Lövstas institutionschef, Annica Pettersson.
Lövsta har resurser för att ta emot ungdomarna, menar hon.
– De som placeras enligt LVU hos oss ska inte behandlas på något annat sätt. Sedan har vi en mångkulturell arbetsplats.
De flesta ensamkommande hamnar på Lövsta som en akut placering. En sådan ska vara i högst åtta veckor. Bara i enstaka fall har det brustit, säger Annica Pettersson.
– Klart är att en och annan fallit mellan stolarna och varit kvar onödigt länge. Då har det brustit i placeringen.
Det kan vara väntan mellan avvisningsbesked och verkställighet som dröjer. Det är socialtjänsten som står för placeringen. Enligt en utvärdering av SiS arbete förra året används utredningsplatserna som akutlösningar eller så sker placeringar på vaga grunder.
Annica Petterssons bild är att placeringarna på Lövsta har varit berättigade.
– De som varit här har nog behövt det. De flesta har gått vidare till något annat HVB-hem.
SiS ska nu ta fram en handlingsplan för att förbättra insatserna. Bland annat ska samarbetet med socialtjänsten fördjupas och samordningen med Migrationsverket bli bättre när det gäller språk och tolkar.