Det började med att ett ideellt nätverk fick odla i en del av en park och fortsatte med att en förening började odla intill hyreshusen i Seved. Intresset växte bland Malmöborna och vartefter insåg bostadsbolaget värdet av odlingarna och stödjer dem numera ekonomiskt.
– Seved är ett område som har haft problem med hög omsättning av hyresgäster och med kriminalitet. Odlingarna har bidragit till att öka värdet på bostäderna och öka tryggheten, säger Gunilla Andersson, agronom och projektledare i Malmö stads miljöförvaltning.
Numera odlas det på fler ställen i stan, bland annat av studenter vid Malmö högskola. Det ökande intresset har också skapat ett behov av att hantera frågorna från kommunens sida och nu finns en grupp som sköter de byråkratiska delarna.
Framtidsplaner finns också. Exempelvis finns en projektgrupp som undersöker de kommersiella möjligheterna med stadsodling.
– Dels kan man odla i större skala och sälja till restauranger, dels undersöker vi möjligheter att tjäna pengar på upplevelser, till exempel från företag som håller utbildningar, säger Gunilla Andersson.
Det letas också aktivt efter nya ytor att odla på, exempelvis marker som ska exploateras.
– Om det finns planer på att bygga kan man kanske göra något där i fem eller tio år innan bygget kommer i gång, säger Gunilla Andersson.
– Stadsodling är en global trend. Det är en del av en rörelse som handlar om att fundera över vår livsmedelsförsörjning. Det kanske inte kan försörja alla, men det kan handla om kunskap och kompetens bland befolkningen, till exempel om det kommer en oljekris som gör att vi inte kan transportera maten kors och tvärs.