Det fanns sprinklersystem och ett brandlarm kopplat till SOS i Grafikens hus, som hade sin verksamhet i ladugårdsbyggnadens södra flygel. Men i andra delar av den hästskoformade fastigheten eller de intilliggande husen som brann ner i helgen fanns inget larm. Att de var byggnadsminnen är inget som gör dem självklara för brandlarm.
– Ta kyrkor som exempel, där en del har brandlarm och andra inte. Krav på brandlarm handlar oftast om personskydd och ibland ur försäkringsperspektiv. Grafikens hus var en samlingslokal där det rör sig många människor. Där fanns ett krav på utrymningslarm så att de i lokalen kunde sätta sig i säkerhet. Men det larmet var också kopplat till SOS även om det inte ingick i kravet, säger Mårten Eskilsson, räddningsledare vid Strängnäs räddningstjänst.
Men det var inte ett SOS-larm som räddningstjänsten åkte på, natten till söndagen. Det var ett rådigt vittne som såg till att brandmännen kom iväg så pass tidigt som de gjorde.
– Larmet kom till oss klockan 01.19 och ringdes in på 112 om brand i byggnad. Sedan gick automatlarmet på Grafikens hus och då var vi på väg ut till brandplatsen, säger Mårten Eskilsson.
Hade det hjälpt om övriga byggnader hade haft brandlarm?
– Det kan vi inte säga för vi vet inte hur branden startade. Men det verkar som att den startade i någon av de övertända huskropparna och då hade vi varit hjälpta med ett tidigare larm. Sedan kan jag inte uttala mig om vad det hade betytt för skillnad vad gäller brandförloppet.
Som statligt byggnadsminne omfattas Gripsholms kungsladugårds samtliga byggnader av ett vårdprogram som Statens fastighetsverk har upprättat. Syftet är att områdets kulturhistoriska värden ska brukas, bevaras och utvecklas. "Systematiskt brandskyddsarbete skall bedrivas för att verka för ett gott brandskydd", slås fast i programmet som är daterat 2012.
– Vi har framför oss att göra en utredning av det som har hänt. Hur brandskyddsarbetet har utförts är en del i det, säger Johan Zetterberg som är fastighetschef på Statens fastighetsverk.
Hyresavtalet mellan verket och Grafikens hus reglerar vad fastighetsägare respektive hyresgäst ansvarat för, berättar Johan Zetterberg.
– Vi skulle kontrollera byggnadens el, exempelvis, så att det inte uppstod gnistbildning. Verksamheten skulle kontrollera att de apparater som användes inte var någon brandrisk, säger han.
I det systematiska brandskyddarbetet ingick bland annat att kontrollera att sprinklersystemet fungerat, och att det inte förvarats brandfarligt material i byggnaden. Brandskyddsföreningens elektriska nämnd gjorde en besiktning hösten 2012. De fel och brister som uppmärksammades då har åtgärdats.