I bröddegen kan man slänga ner fler restern än man kan tro, säger Sarali Eder. Det gäller bara att vara lite kreativ!
För Sarali Eder, kanske mer känd som @eko_ekonomen, är det viktigt både ur miljö- och ekonomisynpunkt, att inte slänga mat – vilket hon inte alls har gjort sedan hon skaffade en bokashikompost och ett gäng höns som gärna tuggar i sig överblivet grönt.
Men framför allt handlar försöker hon anpassa sina inköp så det inte blir några rester. När veckans middagar planeras räknar hon till tre snarare än sju, eftersom familjen kommer att äta rester eller omvandlade rester flera av dagarna.
– Man får både planera för att äta rester och se till att vara kreativ med de som blir.
När det gäller att ta tillvara på det som blir över har hon en rad knep. Som att mosa ner överblivna bönor, gröt eller rivna trötta morötter i en bröddeg.
– Och så tycker jag om att göra gratänger och pajer! Man kan slänga ner nästan vad som helst som börjar se lite ledset ut och det blir jättegott, säger hon.
Hon slår också ett slag för att äta i säsong.
– Då får man variation på maten och dessutom är de varorna ofta billigare rent ekonomiskt. Och så känns det inte lika illa när man måste skrapa ner något i bokashin, som om det var hitfluget från kontinenten för att det inte växer här så här års.
En purjolöksstump i ett glas med vatten kan med tiden ge nya gröna blad att hacka ner i maten.
Med det sagt tycker hon att det är ett strukturellt problem att matbutikernas utbud är lika brett och rikt oavsett vilken månad det är.
– Jag önskar att de skulle bli mer dynamiska och ha övervägande svenskt och mer dynamiska kortdatumpriser istället för att det är svinn-märkt i ett dygn och sedan kastas det.
Men innan vissa råvaror hamnar i exempelvis komposten kan man ge dem nytt liv. Sarali Eder har testat att återgro både kruksallad och purjolök med lyckat resultat.
– Salladen tror jag att vi åt av efter att den hade vuxit upp på nytt tre gånger! Det är ett smart sätt att maximera nyttan av varje sallad.
Ett annat knep hon gärna tar till är att grodda fram eget grönt, den här tiden på året.
– Just nu groddar vi mycket ärtskott, det är ett smart sätt att slippa köpa färska grönsaker som ändå bli dåligt så snabbt. På bara någon centimeter jord kan man lägga ärtor att gro och sedan skörda två-tre gånger. Det är sjukt kul att göra med barn, det tycker de är intressant och då är det också större chans att få dem att äta grönt!
Sarali Eder föredrar att grodda själv istället för att köpa långväga grönt i butiken så här års.
Rester du kanske inte visste att du borde rädda
Parmesankant: På äkta parmesan består kanten av ost som har hårdnat – den är toppen att slänga ner i en exempelvis en puttrande gryta som då får en härlig umamismak. Man kan också lägga kanten i en skvätt olivolja för att smaksätta den. Är osten slut och du har inga planer för kanten? Ingen fara. Den håller länge i frysen.
Salladsstump: Släng inte salladen när du har ätit upp bladen. Spara stumpen med en liten stjälk och sätt ner i ett glas vatten och ställ i ett soligt fönster. Låt en del av stumpen stå ovan ytan, så den inte ruttnar. Byt ut vattnet då och då. Om 2–3 månader har du en ny sallad att hacka och äta!
Andra stumpar: Även en sparad bit selleri, där roten och några centimeter stump finns kvar ska gå att plantera om. Först rotar man den i vatten, sen planterar man om i kruka. Precis samma teknik ska fungera för (nästan) uppäten salladslök.
Rotfruktsskal: Skal från potatis och andra rotfrukter kan friteras 2-3 minuter i taget tills de har blivit till krispiga chips. Salta och ät!
Kikärtsspad: Den vattniga såsen som kikärter på burk kommer i kallas för aquafaba och är ett bra veganskt alternativ till äggvita när man gör exempelvis maräng eller majonnäs.
Äggskal: Har mixerstaven blivit slö? Spara och skölj äggskal i samband med matlagningen, låt dem torka och lägg sedan i en behållare. Mixa skalen till ett pulver så slipas knivbladen samtidigt.
Morotsblast. De vackra bladen från moroten blir en god pesto om du mixar med olja, ost, nötter och vitlök. Salta, peppra och njut på en smörgås eller i en pasta. Dessutom är blasten rik på C-vitamin!