För Sarali Eder, kanske mer kĂ€nd som @eko_ekonomen, Ă€r det viktigt bĂ„de ur miljö- och ekonomisynpunkt, att inte slĂ€nga mat â vilket hon inte alls har gjort sedan hon skaffade en bokashikompost och ett gĂ€ng höns som gĂ€rna tuggar i sig överblivet grönt.
Men framför allt handlar försöker hon anpassa sina inköp sÄ det inte blir nÄgra rester. NÀr veckans middagar planeras rÀknar hon till tre snarare Àn sju, eftersom familjen kommer att Àta rester eller omvandlade rester flera av dagarna.
â Man fĂ„r bĂ„de planera för att Ă€ta rester och se till att vara kreativ med de som blir.
NÀr det gÀller att ta tillvara pÄ det som blir över har hon en rad knep. Som att mosa ner överblivna bönor, gröt eller rivna trötta morötter i en bröddeg.
â Och sĂ„ tycker jag om att göra gratĂ€nger och pajer! Man kan slĂ€nga ner nĂ€stan vad som helst som börjar se lite ledset ut och det blir jĂ€ttegott, sĂ€ger hon.
Hon slÄr ocksÄ ett slag för att Àta i sÀsong.
â DĂ„ fĂ„r man variation pĂ„ maten och dessutom Ă€r de varorna ofta billigare rent ekonomiskt. Och sĂ„ kĂ€nns det inte lika illa nĂ€r man mĂ„ste skrapa ner nĂ„got i bokashin, som om det var hitfluget frĂ„n kontinenten för att det inte vĂ€xer hĂ€r sĂ„ hĂ€r Ă„rs.
Med det sagt tycker hon att det Àr ett strukturellt problem att matbutikernas utbud Àr lika brett och rikt oavsett vilken mÄnad det Àr.
â Jag önskar att de skulle bli mer dynamiska och ha övervĂ€gande svenskt och mer dynamiska kortdatumpriser istĂ€llet för att det Ă€r svinn-mĂ€rkt i ett dygn och sedan kastas det.
Men innan vissa rÄvaror hamnar i exempelvis komposten kan man ge dem nytt liv. Sarali Eder har testat att Ätergro bÄde kruksallad och purjolök med lyckat resultat.
â Salladen tror jag att vi Ă„t av efter att den hade vuxit upp pĂ„ nytt tre gĂ„nger! Det Ă€r ett smart sĂ€tt att maximera nyttan av varje sallad.
Ett annat knep hon gÀrna tar till Àr att grodda fram eget grönt, den hÀr tiden pÄ Äret.
â Just nu groddar vi mycket Ă€rtskott, det Ă€r ett smart sĂ€tt att slippa köpa fĂ€rska grönsaker som Ă€ndĂ„ bli dĂ„ligt sĂ„ snabbt. PĂ„ bara nĂ„gon centimeter jord kan man lĂ€gga Ă€rtor att gro och sedan skörda tvĂ„-tre gĂ„nger. Det Ă€r sjukt kul att göra med barn, det tycker de Ă€r intressant och dĂ„ Ă€r det ocksĂ„ större chans att fĂ„ dem att Ă€ta grönt!
Rester du kanske inte visste att du borde rÀdda
Parmesankant: PĂ„ Ă€kta parmesan bestĂ„r kanten av ost som har hĂ„rdnat â den Ă€r toppen att slĂ€nga ner i en exempelvis en puttrande gryta som dĂ„ fĂ„r en hĂ€rlig umamismak. Man kan ocksĂ„ lĂ€gga kanten i en skvĂ€tt olivolja för att smaksĂ€tta den. Ăr osten slut och du har inga planer för kanten? Ingen fara. Den hĂ„ller lĂ€nge i frysen.
Salladsstump: SlĂ€ng inte salladen nĂ€r du har Ă€tit upp bladen. Spara stumpen med en liten stjĂ€lk och sĂ€tt ner i ett glas vatten och stĂ€ll i ett soligt fönster. LĂ„t en del av stumpen stĂ„ ovan ytan, sĂ„ den inte ruttnar. Byt ut vattnet dĂ„ och dĂ„. Om 2â3 mĂ„nader har du en ny sallad att hacka och Ă€ta!
Andra stumpar: Ăven en sparad bit selleri, dĂ€r roten och nĂ„gra centimeter stump finns kvar ska gĂ„ att plantera om. Först rotar man den i vatten, sen planterar man om i kruka. Precis samma teknik ska fungera för (nĂ€stan) uppĂ€ten salladslök.
Rotfruktsskal: Skal frÄn potatis och andra rotfrukter kan friteras 2-3 minuter i taget tills de har blivit till krispiga chips. Salta och Àt!
KikÀrtsspad: Den vattniga sÄsen som kikÀrter pÄ burk kommer i kallas för aquafaba och Àr ett bra veganskt alternativ till Àggvita nÀr man gör exempelvis marÀng eller majonnÀs.
Ăggskal: Har mixerstaven blivit slö? Spara och skölj Ă€ggskal i samband med matlagningen, lĂ„t dem torka och lĂ€gg sedan i en behĂ„llare. Mixa skalen till ett pulver sĂ„ slipas knivbladen samtidigt.
Morotsblast. De vackra bladen frÄn moroten blir en god pesto om du mixar med olja, ost, nötter och vitlök. Salta, peppra och njut pÄ en smörgÄs eller i en pasta. Dessutom Àr blasten rik pÄ C-vitamin!