En kväll med ofullbordad musik

Ofullbordad musik når sällan publiken. Men det finns undantag. Filharmonikerna i Nyköping avslutar våren med två klassiker som aldrig blev klara.

Filharmonikerna_0815 som smart objekt-1 kopiera.jpg

Filharmonikerna_0815 som smart objekt-1 kopiera.jpg

Foto:

Musik2014-04-10 07:57

Det är den 4 december 1791. Wolfgang Amadeus Mozart arbetar flitigt med en dödsmässa som en förmögen adelsman beställt till minnet av sin avlidna hustru. Dagen därpå dör Mozart själv och efterlämnar ett halvfärdigt Requiem efter sig.

– Det finns massor av legender kring det här stycket. Det påstås att det var döden själv som knackade på Mozarts dörr och bad honom skriva mässan. Och i filmen "Amadeus" spekuleras det i att Mozarts konkurrent Salieri beställde mässan förklädd till just döden, säger Anne Holmer som är konsertmästare i Filharmoniska Sällskapet.

Som violinist i Norrköpings Symfoniorkester har hon spelat Requiem många gånger, men aldrig riktigt på det sätt som det ska framföras i Culturum på lördag.

– Mozarts elev Franz Süssmayr var med när Mozart skrev Requiem och det var han som sedan skrev klart den version vi är vana att höra. Men vår dirigent Per Andersberg har den här gången valt en version där kompositören Franz Beyer slutfört verket på sitt eget sätt. Det är lite annorlunda ackord och stämföring. För oss musiker är det en hel del nytt, men jag tror inte publiken hör så stor skillnad.

För publiken i Culturum väntar ännu ett ofärdigt verk på lördag, nämligen Franz Schuberts åttonde symfoni, mer känd som "den ofullbordade".

Att symfonin tar slut efter två satser har dock inte så dramatiska orsaker som i Mozarts fall. Schubert var helt enkelt dålig på att slutföra sina idéer och efterlämnade många ofullbordade verk.

– Han var en "starter" som producerade otroligt mycket musik men inte riktigt klarade av att bli klar med allt, säger Anne Holmer.

En påbörjad tredje sats visar att Schubert hade ambitioner att skriva vidare på symfonin, men Anne Holmer tycker att de två satser som blev klara faktiskt står sig bra på egen hand.

– Det här är väldigt dramatisk och spännande musik, som alltid hos Schubert. Därför passar symfonin bra ihop med Mozarts Requiem där man också kastas fram och tillbaka mellan starka känslor.

Vilket av verken gillar du själv bäst?

– Mozarts Requiem. Det är så innerligt vackert på sina ställen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!