Stoppet är en av de 18 platser i landet som tre femtedelar av svenska rocklegendarerna Sator gör på sin "relativt akustiska turné".
– Det elektriska bandet blir mer eller mindre som det låter på skiva. Vi har under åren skrivit så fina bitar och när man klädde av skinnjackorna på låtarna så fanns det mycket gött där under, förklarar Kent Norberg, som har gitarrist och sångare Chips Kiesbye och basisten Heikki Kiviaho med sig.
Att de är tre och inte fem beror på att övriga bandmedlemmar, Michael Solén och Hans Gäfvert, var upptagna på annat håll. Det är första gången de spelar i Skottvång.
– Vi har kört nu i några veckor i både vanliga rockklubbar, där folk är fulla och skriker, framför allt ju närmare midnatt man kommer. Enda problemet med att spela akutiskt då, är att man måste överrösta publiken. Står de och klappar i otakt blir det tuffare på jobbet om man säger så. I en restaurangmiljö blir det inte samma ös. Men folk lyssnar och tar in på annat sätt, säger han.
Vilka låtar bandet kommer att spela vill han inte avslöja mer än att publiken får en del otuggade godbitar.
– Vi kommer att spela några lite obskyra låtar och doldisar som tidigare inte lämpat sig att spela live men nu får kliva fram i rampljuset, säger Norberg och säger också att när Sator Trio får fria musikaliska tyglar kan allt hända och det är svårt säga hur det slutar.
En sak är dock säker. Det blir ett lyckligt slut.
– Det kommer bli magiskt. Men om man säger så här, även om det är lite spännande och sorgligt i mitten brukar det sluta lyckligt och att hjältarna vinner till slut.
Hjältarna, är det ni?
– Ja, det klart. Du får ju tänka film. Nu spelar vi inte så här franskitaliensk film, inte ryskmelodrama heller. Det är snarare åt västvärlden. Man går därifrån nöjd, en sådan typ av film är våra spelningar.