Anna Stadling är en av Skottvångs stammisar. Exakt hur många gånger hon gästat scenen vid gruvan vet hon inte riktigt.
– Det har blivit ett antal gånger, både tillsammans med andra och på egen hand. Det är väldigt mysigt där och det är roligt att få komma dit, säger hon.
I morgon och på lördag står Anna Stadling för julmyset på Skottvång tillsammans med Sophie Zelmani. De båda artisterna är bekanta, berättar Anna Stadling, och har testat att spela en del ihop. De har dock aldrig gjort det inför publik.
– I och med att det blir vår första livespelning tillsammans känns det väldigt spännande. Och det är kul att jag fick med mig Sophie som gäst, hon brukar ju inte vara ute så mycket och spela på det sättet.
Anna Stadling har tidigare sjungit med bland andra Staffan Hellstrand, Idde Schultz och Lars Winnerbäck.
Numera står hon på egna ben. 2013 fick hon ett smärre genombrott med tolkningsplattan "Stadling/Cash", och förra året kom fjärde egna albumet "Av timmarna som gick utan dig minns jag nästan ingenting". Fötterna står stadigt i countrymyllan – hon har även uppmärksammats för sina tolkningar av Emmylou Harris, och turnén med Johnny Cash-material har i praktiken fortgått även under 2014 och 2015.
Nu laddar hon för ett nytt albumsläpp under nästa år.
– Det har varit lite mycket, har jag insett, men nu har jag fått lust till det igen. När musiken är en så stor del av ens liv ligger det en lycka i det, det känns underbart att vara i gång med låtskrivandet.
Anna Stadling är i övrigt hemlighetsfull kring nya plattan. Det finns framför allt "en person" som hon samarbetar med, säger hon. Först ska det firas jul och starskottet för firandet är de båda spelningarna på Skottvång.
Stämningsfull julmusik står på programmet, men också annat. Anna Stadling och Sophie Zelmani kommer att framföra en del låtar tillsammans och en del var för sig.
– Lite lekfullt kommer det nog vara. Sophie och jag har väldigt olika uttryckssätt musikaliskt, även om vi kopplar väldigt bra på andra sätt. Och ibland, när det är så, blir det ändå så att man möts någonstans och inser att man kanske inte är så olika trots allt.