Ni ska bjuda publiken på kärlekssånger i kväll?
– Ja, jag har velat göra ett program med kärlekssånger länge. Problemet är att det kan bli lite för vackert och vemodigt. För att hitta visor med lite olika perspektiv på kärleken har jag letat i Svenskt Visarkiv och samlat material i flera år.
Så nu blir det mer en allsidig kärlekskväll?
– Ja, det handlar om både lycklig och olycklig kärlek och så har jag plockat fram en del absurda och lite retsamma kärlekssånger. Det blir också en visa om kärlek mellan tjejer. Jag hittade en ballad som var lite mossig och som kändes mycket fräschare med två tjejer i huvudrollen.
Får man göra om gamla folkvisor på det sättet?
– Jadå, man kan bygga om dem lite som man vill. Visorna har ju gått från mun till mun och ofta finns de redan i många olika varianter. Sen kan man kombinera olika visor eller ändra slutet. Så har man gjort i alla tider och det ger en underbar frihet.
Du är särskilt inspirerad av ångermanländska visor?
– Ja, jag kommer från Ångermanland och de visorna har blivit min bas. Men just senaste skivan Kärlekssånger" är inte bunden till landskapet.
Du har samma gäng musiker med dig som på skivan?
– Ja. det är mitt önskeband som jag plockat ihop för att få fram det rätta varma och bluesiga soundet till de här visorna. Jag ville bland annat ha en femsträngad fiol som kan ge lite kraftfullare och djupare toner och en trumpet som också ger enorm värme.