Efter många år i Tyskland bestämde sig Per Borin och hans familj att det var dags att flytta hem. Sedan tre år tillbaka är han professor vid Operahögskolan i Stockholm. Dessutom är han nybliven Björnlundabo.
Att det blev just Björnlunda och inte flytt från Tyskland tillbaka till Stockholm var en tillfällighet.
– Min 10-åriga dotter letade på internet och hittade, för ett och ett halvt år sedan, ett sekelskifteshus i Björnlunda. Vi slog till utan att jag riktigt sett huset. Allt blev rätt, säger Per Borin, som även engagerat sig i Björnlunda Kammarmusikförening, där han hoppas kunna bidra med sin kunskap och erfarenhet.
Kanske är sådant typiskt för Per Borin, som vågat vara med i en tuff musikbransch som ledare och ansvarig. Men hans utveckling har gått från det mindre till det större.
– En tidig milstolpe var när vi samlade ihop de bästa sångarna i Stockholm till en kör och tävlade i BBC:s "Let The Peoples Sing" år 1982. Och så vann vi av 272 körer och kom före min lärare Eric Ericson, vilket han inte gillade i början.
Snart blev det fler körer, liksom symfonikonserter och operor i hela Sverige. Erfarenheter inför det stora språnget år 1996.
– Det var 160 sökande till en tjänst som Generalmusikdirektor, GMD, i nordöstra Tyskland. Jag dirigerade Verdis femaktsopera "Don Carlos" och fick jobbet. Sedan dess är den min Verdi-favorit, för där finns de rika, autentiska personporträtten.
Efter några år fick han en motsvarande position i Schleswig-Holstein i nordvästra Tyskland och fick uppleva skillnaderna mellan det nedgångna forna DDR och Västtyskland. Och avgörande erfarenheter för framtiden.
Sista platsen i Tyskland blev Stuttgart, där han var professor i dirigering, symfoniorkester och opera mellan 2002 och 2018.
– Jag har lärt ut slagteknik och noggrannhet med partituren och rätt tempo. Idealet är balans mellan intellektuell analys och känsla, gärna personlig men inte privat. Och bara en höjdpunkt i långa komplicerade verk.
Så klart har Per Borin åsikter om även berömda dirigenter.
– Bruno Walter högaktar jag för hans visioner och balans mellan drama och romantik. Karajans grav har jag nyligen besökt - magiskt; hans tolkningar var geniala men ibland för fokuserade på klangen.
Att komma hem till Sverige efter 21 år var underbart, men också märkligt för Per Borin. Inom skol- och högskoleväsendet har mycket gått snett och det gäller alla nivåer av utbildningar, anser han.
– Man kan inte satsa på bredd på bekostnad av spets. Kvalitet måste stödjas lika mycket som att satsa på barn som inte har lika stora förutsättningar hemifrån. Det räcker till exempel inte med 20-minuterslektioner i kommunala musikskolan. Operahögskolan i Stockholm har mycket skicklig personal men behöver styras upp. På Musikhögskolan har många studieplatser på musikerutbildningen strukits.