"Det är väldigt uttalat de senaste åren att vi odlar hus. Det finns inget egenvärde i att odla ett träd för att göra papper av", säger Erik Fälldin platschef på Bravikens sågverk.
Att vandra genom Bravikens sågverk är lite som att befinna sig i Tomtens verkstad. Timmerstockar löper i banor, åker in en maskin och blir av med all bark, vidare till nästa station där sågklingor sågar ut plankor och brädor, eller "filéer och köttfärs" som platschefen Erik Fälldin beskriver det, från stockarna. Allt ramlar ner på nya löpband och forslas vidare genom processen. Överallt händer det saker.
På ett sätt väldigt industrimässigt old school men samtidigt oerhört high tech. Det är svårt att inte imponeras av precisionen och tempot i allt som sker. Varje enskild stock som dundrar in på sågverket scannas och placeras för att det ska gå att få ut maximalt användbart virke. Det skickas vidare till stora torkar och en del sorteras ut, impregneras och blir trallvirke medans den största volymen blir reglar.
– Runt 600 000 kubikmeter sågade trävaror producerar vi här varje år. Vi siktar på att spräcka 600 000 kubikmetervallen i år. Drygt 100 lastbilar med timmer kommer hit varje dag.
– Det är nånting speciellt här. Man tror att jobb på sågverk bara handlar om en sak men det är så många aspekter att ta hänsyn till. Säkerhet, kvalitet, trivsel, internlogistik. Allt ska klaffa för att det ska bli bra, säger Erik Fälldin, platschef på Bravikens sågverk.
På löpande band kommer de avbarkade timmerstockarna in till sågen för att bli plankor och brädor.
Klaffat har det gjort rätt bra sedan Holmen tog beslutet att investera i sågverket och den första stocken sågades i Braviken 2010. Ändå var starten lite svajig.
– Vi kämpade med lönsamheten i början och det var ganska dålig tajming när vi startade men det har visat sig vara en väldigt bra investering för Holmen. Både för sågverket och för pappersbruket. Vi är så klart hovleverantörer av flis dit. Vi levererar cellulosaflis dit som blir papper och får tillbaka värme som driver våra torkar. 70–75 procent av vår energi går till värmen i torkarna, säger Erik Fälldin.
I början sågades bara gran vid Bravikens sågverk. Idag utgörs 20–25 procent också av tall.
– I grova drag kan man säga att det du ser i ett hus är tall. Det som är inbyggt är gran. Vi investerade i impregneringsanläggningen för att göra det ytterligare attraktivt med trall och impregnerade regler.
Så mycket som möjligt av varje stock ska tas om hand och skannas för att identifiera "filéerna och köttfärsen", som platschefen Erik Fälldin beskriver det. Där de gröna "filéerna" blir hyvlade plankor och "köttfärsen" blir brädor.
"Jag ska se till att det flyter och blir det nåt stopp ska jag se till att flytta bort det", säger Alicia Drott som jobbat som operatör på Bravikens sågverk i ett år.
Sedan starten har efterfrågan på sågade barrträvaror ökat kraftigt. Från att 2010, när Bravikens sågverk drog igång, ha haft en rejäl dipp låg världskonsumtionen på 250 miljoner kubikmeter är den nu uppe i över 350 miljoner. Från Bravikens sågverk levereras det sågade virket med bulkbåtar, container, lastbil och tåg ut över världen.
Utvecklingen passar Holmens vision om att "odla hus".
– Alla plantor vi sätter har vi för avsikt att göra timmer av som sen ska bli hus. Det som inte kan bli hus använder vi till att göra papper, kartong eller energi av. Holmen är ett skogsägande företag med industrier. Det är väldigt uttalat de senaste åren att vi odlar hus. Det finns inget egenvärde i att odla ett träd för att göra papper av, säger Erik Fälldin.
Men svenskt skogbruk har också fått mycket kritik från olika miljöorganisationer som menar att den svenska skogen brukas för hårt. Att kalhyggen hotar den biologiska mångfalden och att den svenska skogsindustrin mörkar det faktum att de ersätter naturlig skog med plantager. Bland annat Greenpeace lanserade nyligen en kampanj mot vad de beskriver som lögner om det svenska skogsbruket.
Bark, flis, pellets olika former av spån och kutterspån är den del av restprodukterna från Bravikens sågverk. De används till allt från papperstillverkning och energi till möbeltillverkning hos IKEA.
"Trä är oslagbart när det gäller klimatnytta och det är också hållbart och säkert", säger Erik Fälldin, platschef på Bravikens sågverk.
Holmen och Erik Fälldin håller inte med, vilket kanske inte är så förvånande.
– De argumenten är inte ens en sanning med modifikation. Vi avverkar mindre skog än vad som växer. De skogliga volymerna ökar i Sverige.
– Det finns också ett underliggande behov av att bygga bostäder. Trä är oslagbart när det gäller klimatnytta och det är också hållbart och säkert. Ett hållbart skogsbruk är naturligtvis grunden i det vi gör och där tar vi ett stort ansvar.
Istället lyfter Erik Fälldin fram klimatnyttan det innebär att ersätta betong och stål med trä. Att bygga i trä innebär att man binder koldioxid.
– Trävarors bidrag till Holmens klimatnytta gör att vi bidrog till att binda 7,2 miljoner ton koldioxid förra året. Det motsvarar 15 procent av utsläppen i Sverige. Det tycker jag är en häftig story.
Dessutom, menar han, har Holmen ett cirkulärt tänk där restprodukter tas om hand inte bara till pappersbruket utan bidrar också med energi från exempelvis Eons värmekraftverk på Händelö.
– Inte nog med att vi levererar 600 000 kubikmeter trä som man kan bygga hus av. Vi levererade bara härifrån Bravikens sågverk 630 gigawattimmar i energi förra året. Det motsvarar ungefär uppvärmningen av 30 000 villor här i Norrköping.
Viktoria Andersson och Charlotte Ekstedt har båda en bakgrund som lastbilsförare och maskinförare. Nu jobbar båda på Bravikens sågverk och stortrivs. "Här är det uppblandat och det blir alltid bättre stämning då", säger de.
Varje enskild stock som dundrar in på sågverket scannas och placeras för att det ska gå att få ut maximalt användbart virke.
Bravikens sågverk har idag 140 anställda, till sommaren får dessutom 35-40 sommarjobbare möjlighet att prova på de olika arbetsuppgifterna som finns på sågverket. Alicia Drott är 22 år och har redan varit operatör på sågverket i ett år.
– Jag har sommarjobbat några somrar innan också. Jag sökte lite jobb och fick det här. Jag tycker det är bra och kul. Jag jobbar skift och pluggar också vid sidan om. Jag ska se till att det flyter och blir det nåt stopp ska jag se till att flytta bort det, säger hon.
Det är fortfarande mest män bland de anställda men andelen kvinnor ökar hela tiden. Viktoria Andersson och Charlotte Ekstedt är två av dem.
– Jag har jobbat här tidigare som extern personal och alltid tyckt det varit trevliga människor här. Nu är jag gruppledare för ett av skiften och de gör olika saker på olika ställen så nu håller jag på att lära mig allt så att jag kan hoppa in och stötta där det behövs, säger Viktoria Andersson.
– Jag har alltid varit ensam tjej där jag varit förut. Jag har kört timmerbil och andra maskiner inom industrin och det var också en av anledningarna att jag började här. Här är det uppblandat och det blir alltid bättre stämning då, säger hon.
Charlotte Ekstedt har en liknade bakgrund.
– Jag har alltid varit i maskinbranschen och kört lastbil och lastmaskin. Min avdelning hanterar alla restprodukter, säger hon.
När de avbarkade stockarna kommer in gäller det att det flyter på. "Det händer mycket och du måste hålla koll. Det är ett roligt jobb", säger gruppledaren Felix Winkler som jobbat på sågen i snart sex år.
Vad krävs för att få jobb på Bravikens sågverk?
– Det finns arbetsuppgifter i hela spektrat. För en ny operatör räcker det långt att ha sunda värderingar och vara nyfiken och intresserad. Vi utbildar till stor del internt. Vissa operatörsjobb kräver flera år för att bli riktigt duktig. Att man kan se i förväg att här kommer det nog att bli strul är det som skiljer en erfaren operatör mot en ny, säger Erik Fälldin.