Niclas Adler tillsammans med Angelica Hull, vd för Swedish Biofuels, som ska bygga flygbränslefabriken i Marviken.
Det handlar om flera delar i det planerade klustret som inte kan bli verklighet förrän efter omfattande tillståndsprocesser. Men den första etableringen håller alltså redan på att byggas. Det är ett så kallat batteri- eller energilager, som ska hjälpa till att jämna ut elsystemets svängningar.
– Där har vi fått tillstånd för de första tio megawatten från Vattenfall och vi ställer det på en redan tillståndsgiven plats. Så de första batterierna ska vara driftsatta i februari, säger Niclas Adler.
Även processen för att starta en fabrik för hållbart flygbränsle är igång och man ser nu över vilka tillstånd som behövs där.
– Den består av två delar: En tankpark och en fabrik. Och det finns ett par detaljplanelagda ytor i Marviken som passar väldigt bra för fabriken, så det tror vi ska vara ganska snabbhanterat, säger Niclas Adler.
Om man slipper göra ändringar i just detaljplanen kan det spara mycket tid, vilket man i klustret nu försöker utnyttja.
– Vi vill använda hamnområdet till att bygga en tankpark för gas och även för bränslet som produceras. Och det verkar också vara detaljplaneenligt, säger Niclas Adler som tror att det "kanske behövs ett år" för tillstånden ovan.
När det kommer till kärnkraften kan det bli mer komplicerat. En flerårig process väntar och det är inte tillverkaren, brittiska Rolls-Royce SMR, som ska driva reaktorerna och stå på tillståndet. Men vem det blir är ännu inte klart.
– Det får vi se, säger Niclas Adler och förklarar att man ska skapa ett bolag särskilt för Rolls-Royce-reaktorerna och att det där ska ingå både finansiärer och den operatör som ska driva reaktorerna.
Planen är att involvera antingen något av de företag som redan i dag driver kärnkraft i Sverige eller "en internationellt etablerad operatör".
– Vi kommer givetvis att använda en operatör som är väldigt erfaren på att driva kärnkraftverk, antingen i Sverige eller utanför, för att uppnå bästa möjliga kvalitet på driften och att få en så stark tillståndsansökan som möjligt.
Niclas Adler, i mitten, tecknar avtal med Copenhagen Atomics inför satsningen i Marviken. Till vänster vd:n Mads Steenberg och till höger styrelseordföranden Thomas Jam Pedersen.
Dessutom finns det en andra del i kärnkraftssatsningen. Där vill danska Copenhagen Atomics etablera en anläggning som drivs på bland annat använt kärnbränsle, men först vill man ha en "demonstrations- och forskningsreaktor" på plats.
– Den är egentligen redan till 80 procent färdigbyggd, säger Niclas Adler och förklarar att reaktorn sedan är redo att fraktas från Köpenhamn till Marviken.
Men även där krävs tillstånd, som Copenhagen Atomics själva ska söka, men Niclas Adler hoppas att den delen ska vara på plats snabbare. Forskningsreaktorer är dock ovanliga och så även processen för att söka sådana tillstånd.
– Så det är ingen som vet riktigt hur snabbt det kan gå. Men tekniskt sett skulle vi kunna ha forskningsreaktorn uppe redan 2025. Men det kräver att man kan få en snabbhantering.
Till skillnad från Rolls-Royces stora reaktorer – som ska stå i nybyggda anläggningar utanför de befintliga byggnaderna – är Copenhagen Atomics planer betydligt mer småskaliga. Det handlar om storleken av en "lite förhöjd container", säger Niclas Adler, och uppskattar den till tolv meter lång, fyra meter hög och tre meter bred.
– Den förlägger vi inne i gamla kraftverksbyggnaden.
Niclas Adler säger att man inte har fått några särskilda reaktioner på byggplanerna i den känsliga skärgårdsmiljön.
Om alla planerna på Marviken-området blir verklighet kan vi, förutom den nuvarande anläggningen, alltså vänta oss en bränslefabrik och upp till fyra reaktorer – som var och en är 200 meter långa och 40 meter höga. Men allt detta tar bara upp en fjärdedel av ytan på området, uppskattar Niclas Adler.
– Det finns plats för flera aktörer, mycket mark och stor potential till att utveckla kompletterande verksamheter. Vi är inte fullbokade.
Har ni fått några reaktioner från grannar eller allmänheten på att det ska bli så stort?
– Nej, egentligen inte. Inte mer än att vi följer kommentarerna på era artiklar. Och de närmaste grannarna har ju alltid haft en positiv hållning till att det händer grejer på Vikbolandet – med ekonomisk aktivitet, arbetstillfällen och så vidare.
Det är ganska omfattande byggplaner i en känslig skärgårdsmiljö.
– Den yta som ska användas är redan planerad för den här typen av verksamhet. Och det finns redan en detaljplan som är tagen på 70-talet, där de övervägandena har gjorts, säger Niclas Adler.
– Men om det hade funnits ett annat sätt att få energi utan att behöva bygga produktionsanläggningar – och vi hade kunnat ha obruten skärgårdsmiljö i hela landet, så hade det så klart varit bättre.
Om det sedan blir elproduktion i Marviken igen kan det även behöva ske vissa utbyggnader av infrastrukturen för att få ut all ström i elnätet.
– Det kan nog behöva byggas ut på ena eller andra sättet, men det finns bra kapacitet i ställverk och kablage redan i dag, säger Niclas Adler, som tillägger att delar av elen som produceras också kommer att förbrukas på plats.
– Ju mer energikrävande verksamheter det blir i Marviken, desto mindre behöver vi skicka ut i nätet.
Kommunen satte stopp för planerna på Skärgårdsstaden och pekade på frågetecken kring ekonomin. Trots det tänker sig Niclas Adler en liknande finansiering för energiklustret.
Satsningarna i Marviken kommer att bli dyra och kräva stora insatser från företagen som etablerar sig och deras finansiärer. En del av notan lär också hamna på Niclas Adler och hans företag, men hur mycket är oklart.
– Det är svårt att säga i dagsläget. Vi vill ju se oss själva som en markägare och projektutvecklare. Och modellen är att varje projekt kommer med sin finansiering, säger han och tillägger att alla delar måste ha en "bärkraftig affärsmodell.”
Just finansieringen blev en central fråga när Niclas Adlers tidigare satsning i Marviken, den omdiskuterade Skärgårdsstaden, stoppades av Norrköpings kommun. Dåvarande ordförande i kommunstyrelsen, Lars Stjernkvist (S), menade att Niclas Adler inte kunde visa hur byggplanerna skulle finansieras och av vem.
Niclas Adler själv säger att pengarna till Skärgårdsstaden skulle komma från olika utvecklare och investerare i samband med att deras respektive delar blivit aktuella. Och upplägget för energiklustret är ungefär detsamma.
– De pengar som behövs nu är för att engagera nödvändiga konsulter och göra de utvecklingsinsatser som behövs. Och det var ju samma på den tiden (med Skärgårdsstaden).
Niclas Adler jämför med kommunens satsning i Inre Hamnen och säger att planen där troligtvis aldrig har varit att kommunen skulle bygga eller finansiera hela området själv, utan bara att "möjliggöra det".
– Och vi har som avsikt att möjliggöra Marvikens smarta energikluster.
"Vi vill se oss själva som en markägare och projektutvecklare", säger Niclas Adler om sitt företags roll i energiklustret.