"Man får se till att det inte blir en eskalerande situation", säger Joar Hjertberg vid räddningstjänsten om risken för dominoeffekter vid en olycka i det planerade energiklustret i Marviken.
Marviken Smart Energy Cluster är tänkt att innehålla ett flertal olika energislag: En fabrik för hållbart flygbränsle, flera mindre kärnkraftsreaktorer och även produktion av vätgas har nämnts.
Men vad krävs egentligen, förutom finansiering, för att allt detta ska bli av? Vilka tillstånd behövs? Och hur lång tid kan det ta?
Det visar sig vara en lite snårig väg, där många ska ge sitt godkännande. Vi har pratat med några av de instanser som väntas bli aktuella. Alla är tydliga med att frågorna just nu är hypotetiska och svåra att svara på, men oss ger en liten inblick i vad som kan vänta.
Om vi börjar med den del som kommit längst, flygbränslefabriken, lär räddningstjänsten bli inblandad. De ger tillstånd till företag att hantera brandfarliga och explosiva varor, vilket blir aktuellt då fabriken ska använda etanol för att tillverka bränslet.
– Då går man ju från en produkt som är brandfarlig till en produkt som är ännu mer brandfarlig, säger Joar Hjertberg, chef för samhällsskydd vid Räddningstjänsten Östra Götaland.
– Och då tittar ju vi på hela bilden egentligen: Från förvaringen innan, till själva processen och förvaringen efteråt, hur man lastar det här på lastbilar och sedan kör det därifrån.
Att det kan bli flera farliga verksamheter på samma plats påverkar också bedömningarna.
– Det finns så kallade dominoeffekter som man brukar prata om. Där får man se till att det inte blir en eskalerande situation utan att varje enskild risk kan hållas isolerad från de andra, säger Joar Hjertberg.
Räddningstjänsten är dock van vid att farliga verksamheter samlas på små ytor, i till exempel industriområden, och ser den avlägsna platsen som bra.
– Vi vill ju skydda allmänheten och avstånd är en av de bästa skyddsåtgärderna som finns, säger Joar Hjertberg.
Miljöprövningen av satsningarna i Marviken kan hamna på länsstyrelsens bord. Dessa tar normalt runt 1,5 år att genomföra, men kan den här gången bli mer omfattande.
För att bygga en fabrik krävs också ett bygglov från kommunen och det kan innan dess även behöva göras ändringar i detaljplanen, vilket kan vara en flerårig process.
Samtidigt behöver verksamheten få ett miljötillstånd, som man söker hos antingen länsstyrelsen eller mark- och miljödomstolen, beroende på vilka frågor som blir aktuella. Vem det blir hos avgörs efter ett inledande samråd, där planerna presenteras närmare och där även kommunen, närboende och andra berörda bjuds in och får komma med synpunkter.
Sedan granskas ansökan på en rad punkter, med fokus på risker för miljön och för människors hälsa. Det kan handla om till exempel utsläpp, buller eller olycksrisker.
En vanlig miljöprövning hos länsstyrelsen tar ofta omkring 1,5 år, men planerna i Marviken kan ta betydligt längre tid, då de berör ett flertal aktörer och myndigheter.
"Jag ser inga speciella fördelar med att förlägga en ny reaktor vid just Marviken på grund av att det funnits en reaktor där tidigare", säger Lisa Ranlöf vid Strålsäkerhetsmyndigheten.
Den som vill driva en kärnkraftsreaktor måste nämligen ansöka både till mark- och miljödomstolen och till Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), som granskar ansökningarna och sedan lämnar förslag till regeringen, som tar det slutgiltiga beslutet.
Kraven är omfattande och handlar bland annat om teknik och organisation, men också att man ska ha råd att både driva och avveckla verksamheten.
SSM granskar också effekten av flera verksamheter på samma plats, men även annan yttre påverkan – som extremväder, trafikolyckor i närheten och liknande, berättar Lisa Ranlöf, enhetschef på myndighetens avdelning för tillståndsprövning om kärnteknik.
– Då tittar man på vilka risker det innebär, både sannolikhet och konsekvens för händelser som kan påverka kärnkraftsreaktorn.
Men det finns inget definitivt nej till att ha en annan verksamhet nära inpå på en reaktor?
– Nej, det finns det inte. Men den som ansöker behöver visa att man kan uppfylla kraven på strålsäkerhet ändå.
Lisa Ranlöf säger att det är svårt att uppskatta hur lång tid det kan ta att få ett tillstånd, men att det handlar om en flerårig process. Den kan också bli ännu mer omfattande när det handlar om ny teknik, som SMR-reaktorer, och en ny plats, som Marviken.
Att anläggningen en gång byggdes som kärnkraftverk lär inte heller hjälpa till mer än 50 år senare.
– I SSM:s perspektiv, när vi granskar utifrån krav på strålsäkerheten, ser jag inga speciella fördelar med att förlägga en ny reaktor vid just Marviken på grund av att det funnits en reaktor där tidigare. Det är möjligt att det finns något där på den platsen som jag inte känner till, men både tekniken och regelverket är annorlunda i dag jämfört med när Marviken byggdes, säger Lisa Ranlöf.
Den gamla reaktorhallen i Marviken, som den såg ut efter att kraftverket lagt ner 2009.