Bevakningsbåten HMS Munter är mestadels till för ubåtsjakt inomskärs. Under Aurora fungerar hon dock som övningsledningsbåt.
Tre kamouflageklädda amfibiesoldater kliver fram mellan några knotiga tallar. Vi är på Krampö i Nyköpings skärgård och här har de tre, som ingår i bataljonsledningen, upprättat sambandssystem för resten av bataljonen.
– Vi hade en annan ledningsplats tidigare, men blev väckta mitt i natten och tog oss hit. Vi spanade på ön, gick i land och säkrade platsen. Nu har vi upprättat samband och försvarar platsen, säger Douglas Andersson som är stridsledningssoldat på femte amfibiebataljonen.
Det är fredagen den 5 maj och deras förband, med cirka 400 soldater och 25 stridsbåtar, har övat i Oxelösunds och Nyköpings skärgårdar i ett par dagar. Innan dess var en annan amfibiebataljon här och övade. Det är länge sedan det var så här mycket militärer på öarna som vanligtvis är ett paradis för fritidsbåtsfolk.
– En stor skillnad nu är att det finns en "fiende" här ute, som agerar B-styrka. Andra delar av bataljonen har hamnat i strid, men inte vi. Det är väl i och för sig bra att bataljonsledningen inte hamnar i strid, fortsätter Douglas Andersson.
Upplägget för övningen är att de ska stoppa ett storskaligt invasionsförsök av en tänkt fiende som vill upprätta ett så kallat brohuvud i Oxelösund eller Nyköping för att sedan föra in mängder av militärer och utrustning.
"Fiendens" specialförband finns redan i området och bataljonsledningen förmodar att ett större anfall ska komma in genom Örsbaken, eftersom de minerat det stora inloppet mot Oxelösunds hamn. Därför har man nu bland annat grupperat soldater med sjömålsrobotar på flera öar i Nyköpings skärgård.
– Vi är en väldigt liten del i det här, det är långt ifrån allt vi vet, säger stridsbåtsmekanikern Emil Nilsson.
Övningsledaren Fredrik Hesselman berättar att de robotar amfibiebataljonerna har med sig ersatt de kanoner som var insprängda i bergen på Femöre.
De lite äldre läsarna minns säkert när Femörefortet i Oxelösund inte bara var ett museum utan ett aktivt kustartilleribatteri insprängt i berget. Såväl fortet som kustartilleriet är nedlagt, istället är det ersatt av de rörliga amfibiebataljonerna specialiserade på skärgårdstrid. Övningsledaren och regementschefen Fredrik Hesselman har varit med på en stor del av resan. Han gjorde värnplikten som kustjägare 1983 och är nu äldst på amfibiebataljonen.
– De robotar som vi har med oss har ersatt kanonerna på Femöre. Den stora skillnaden är att vi nu är ett rörligt förband och att det som fanns förr var insprängt i berget. Man gjorde det på platser som var så viktiga för försvaret av landet att de under inga omständigheter fick ges upp, berättar han.
En bild på kungaparet är en självklar detalj i mässen på ett av marinens fartyg.
Övningsledaren och regementschefen Fredrik Hesselman har varit med länge. Redan 1983 paddlade han genom Nyköpings skärgård under sin utbildning till kustjägare.
Fredrik Hesselman trycker på att hela samhället har del i försvaret av Sverige.
– De här ungdomarna vi har hos oss i dag är overkligt skickliga. Det är inte vem som helst som klarar av att göra det vi gör och hantera den utrustningen vi har. Man måste gå i en bra grundskola och ett bra gymnasium först, säger han.
Aurora 23 handlar till stor del om att öva många militära operationer samtidigt. I luften över Nyköping flyger Jas-planen förbi och för amfibiesoldaternas del har det blivit en resa längs med kusten. Egentligen hör de hemma i Göteborg och har tagit sig hit under övningen.
Förutom Sverige deltar 14 andra länder och i Blekinge fick amfibiesoldaterna säkra en udde så att ett finskt luftvärnsförband kunde gruppera där.
Så gott som alla militärer som intervjuas säger att det känns annorlunda nu jämfört med för några år sedan. Det förändrade omvärldsläget, framförallt med kriget i Ukraina, ger övningarna en extra skärpa. Samtidigt har flera av dem märkt att civilbefolkningen ser på militären på ett annat sätt. Det finns ett större intresse nu.
Gröna baskrar och vikingen Thorleif är kännetecken för amfibiesoldaterna.
– Jag vet inte vad Aurora kostar att genomföra – men jag vet att det är värt det. Det bygger upp hela totalförsvaret att göra sådana här stora övningar. Ska vi fortsätta att leva som vi gör i Sverige, i frihet, är det viktigt att vi gör sådant här. Att vi bygger en motståndskraft både inom militären, men även inom det civila samhället, säger överstelöjtnant Johan Wallin som är chef för femte amfibiebataljonen, när vi sitter på en klippa efter att en bevakningsbåt släppt av oss på ön.
Hur kan en vanlig civilist göra för att själv öva inför sådant här?
– Man ska ha tänkt tanken hur man klarar en större påfrestning på samhället. Man bör exempelvis kunna klara sig själv i minst 72 timmar utan el och vatten med allt vad det innebär, så att samhället kan fokusera på dem som verkligen behöver hjälp. Man bör ha tänkt tanken, hur man löser det.
Aurora 23 pågår mellan 17 april och 11 maj.