Redan vid halv sju i morse var dietkocken Agneta Lundkvist på plats i Omegas skolkök och började förbereda dagens lunch. Det är hon som lagar maten till de 180 elever och lärare som behöver särskild kost – och i hennes jobb gäller det att vara noggrann.
– Riktigt klurigt kan det vara när vi serverar vegetarisk lasagne med sojafärs. Vissa är allergiska mot äggen i lasagneplattorna och måste ha ett äggfritt alternativ, medan andra inte tål sojan. Sen har vi de barn som inte klarar röda färgämnen och då måste tomaten och en del kryddor bort, förklarar Agneta Lundkvist.
Hon har jobbat som dietkock på Sodexo i åtta år och tycker att den stora förändringen är att allt fler barn får neuropsykiatriska diagnoser som påverkar kosten.
– Barn med Aspergers har till exempel svårt för såser och blandad mat, medan de som medicinerar mot ADHD tappar aptiten och behöver extra energirik mat. Men då försöker vi förstås fixa det.
Varken Agneta Lundkvist eller Sodexos platschef Kaj Kervinen tycker att matönskemålen från barn och föräldrar är ett problem. Däremot har Agneta konstaterat att hon fått en rejäl ökning av kombinerad mjölk- och glutenallergi just inför den här höststarten.
– Det handlar framförallt om vuxna som jobbar i skolan. Ibland undrar man ju om sånt snarast handlar om en trend och att folk väljer bort vete fast de inte har en allergi.
Även lärare och andra anställda i skolan måste ha ett intyg om de ska få specialkost i framtiden. Kaj Kervinen tycker att det är bra att Nyköpings kommun tagit fram nya riktlinjer för när specialkost ska serveras.
– Kommunen upplevde att det var alltför många som önskade särskild mat utan att det fanns grund för det. Vi lagar gärna dubbelt så många matvarianter som i dag men vi vill vara säkra på att det verkligen behövs. När det gäller små barn och allergier är det dessutom viktigt att få svart på vitt vad som gäller. Det kan vara livsfarligt att ge dem fel mat.
Kaj har jobbat på Sodexo i 16 år och kan konstatera att de som önskar särskild mat blir fler och fler.
– Kunskapen om matallergier har ökat. När jag gick i skolan på 70-talet var det ingen som hade specialkost, och det måste ha varit många barn med glutenintolerans som mådde jättedåligt. Samtidig kan man se att de föräldrar som har mer tid och råd oftare har önskemål kring kosten. När deras barn klagar på ont i magen ringer de läkaren, medan andra föräldrar kanske inte gör det.
Några påhittade allergier handlar det ändå inte om, påpekar Kaj och Agneta. Tvärtom uppfattar de att många föräldrar aktivt testar om olika matallergier växt bort och hör av sig till skolan när barnen kan äta ytterligare ett livsmedel,
– Det är väldigt roligt när föräldrar ringer eftersom de är så tacksamma för det vi gör och så engagerade i barnens mat, säger Agneta.
Hon konstaterar att nya livsmedel, som kokosgrädde och glutenfri havremjölk, också gjort det lättare att laga mat även till de barn som har de knepigaste och mest sammansatta allergierna.
– Det här är våra viktigaste elever. Det får inte bli fel och samtidigt måste deras mat smaka precis lika gott som andras mat gör.