– Polisen är skyldig att ingripa, det framgår i andra paragrafen i polislagen. Samtidigt ska det var proportionerligt och försvarligt och jag kan inte lägga polismännen till last för något i det här fallet, summerar Anders Jakobsson, överåklagare vid Särskilda åklagarkammaren.
Han har utrett om polisen begick tjänstefel innan den fatala frontalkrocken på E4, 14 maj i år.
Sent den kvällen vägrar en personbil med tre män stanna i en poliskontroll, efter att de kör för fort. Polisen börjar följa efter ekipaget som kör norrut i hög hastighet. Ett tag verkar det som att bilen är på väg att stanna men istället trycker föraren på gasen rejält, förbi Nyköping.
– De är då uppe i en bra bit över 200 kilometer i timmen. Och gör en massa omkörningar där föraren inte har haft någon sikt. Då är det fråga om ett annat brott: Grov vårdslöshet i trafik. De har varit helt likgiltiga inför andra människors liv, säger Anders Jakobsson.
Inledningsvis handlar det om fortkörning, har det funnits skäl att fortsätta efterföljandet utifrån det?
– Hastighetsöverträdelser genererar normalt sett bara penningböter. Och då ska man vara lite mer försiktig, men här gick det över till grov vårdslöshet i trafik. Polisens agerande har varit försvarbart.
Polisen kör också i hög hastighet men tappar ändå kontakten med personbilen. I närheten av Tystberga pågår ett vägarbete där det bara finns en körbana för norr- och södergående trafik. Där frontalkrockar flyktbilen med en minibuss.
Två unga män i den flyende bilen och minibussföraren dör.
Biljakten har filmats inifrån polisens bil och i utredningen har Anders Jakobsson förhört ett antal personer, undersökt fordonen och även varit vid olycksplatsen.
Parallellt har åklagare Ola Björstrand, vid Åklagarkammaren i Nyköping, utrett själva olyckan.
– Det fanns skäl att misstänka brott för två personer, som båda är avlidna. Därför lades polisutredningen ner, säger han.
Den tredje personen i flyktbilen skadades allvarligt och Ola Björstrand har i skrivande stund inte kännedom om denne överlevde kraschen.
Om en person som är misstänkt för brott avlider läggs utredningen ner – såvida det inte finns fler misstänka i fallet.
– Ett exempel är hur man hanterade Palmeutredningen. Det fanns bara en misstänkt och den personen var avliden, säger Björstrand.