– Det finns över 2 000 sorter lösgodis på marknaden, men vi tar bara från seriösa företag som vi vet tillverkar godis med bra ingredienser, säger Ali Arslan.
Flytten kom också lägligt med tanke på att pandemin hade ökat behovet av att kunna hålla avstånd i butiken.
– Nu är det ungefär fyra meter från ena hyllan till den andra så det är bra utrymme.
När pandemin bröt ut minskade antalet kunder med cirka 30 procent. Kunderna har sedan börjat återkomma. Ali har dessutom fått helt nya kunder som tidigare handlade på andra ställen bara för att det var billigare, men som nu har börjat sätta mer värde på att handla i en renodlad godisbutik där personalen har koll så att ingen tar godis med händerna och vid behov fyller på med nytt godis. Den ständiga påfyllningen gör att godiset håller sig färskt.
Godishuset erbjöd sina kunder rena slevar och handsprit redan innan pandemin. Efter coronautbrottet har Ali även börjat erbjuda engångshandskar. Märken i golvet visar vilket avstånd man bör hålla.
Innan pandemin planerade Ali att starta egen godistillverkning. Han hade tänkt tillverka godis som liknar några av de sorter som andra tillverkare har slutat med, men som han har märkt att det fortfarande finns en efterfrågan på.
– Jag har kunder som dagligen frågar efter över 100 sorter som de har slutat tillverka. Min tanke var att jag skulle börja tillverka något godis som skulle heta Nyköpings godis, men coronan har gjort det svårare att få lån om man ska bygga ett tillverkningsställe så i dagsläget har jag ingen möjlighet.
Godishuset erbjuder både papperspåsar och plastpåsar. Efterfrågan på papperspåsar har ökat, men Ali menar att plastpåsarna ändå har sina fördelar både miljömässigt och ekonomiskt. Dels håller sig godiset bättre i plastpåsarna om man knyter till dem. Plastpåsarna går även att återanvända. Papperspåsarna är tyngre vilket i praktiken innebär att kunden måste betala två kronor per påse.
– Allt godis har någon sorts olja i sig. Pappret suger åt sig oljan så att godisarna blir hårda, säger Ali.
Butiken har börjat märka godislådorna så att kunder kan se om godiset är veganskt, gelatinfritt och palmoljefritt. Under en vecka brukar butiken ha cirka 2 000 kunder.
Godishusets tidigare lokal på Gumsbackevägen 1 används nu av Bilhuset som behövde större utrymme för sin verksamhet. Ali trivs i Gumsbacken.
– Jag tycker att företagarna här i Gumsbacken är som en familj. Vi har goda relationer, men jag vet inte varför så mycket har stått tomt. Vi ligger nära E4:an och det är lätt att komma in hit. Sedan har man McDonalds och Max här.
Godishuset har två fast anställda och en timanställd.
– Det går typ plus minus noll. Det har blivit så många kedjor runtomkring som kan köpa in godis billigare. En del säljer till och med billigare än inköpspriset. Vi räddar månaden i slutet av varje månad.
Ali köpte Godisbutiken 2015 i samband med att han flyttade till Nyköping från Hudiksvall. Han tillhör en kurdisk familj som flyttade från Turkiet till Sverige när Ali var 13 år. Alis pappa drev ett klädföretag.
– Jag började tjäna mina egna pengar när jag var liten. Jag frågade pappa om jag kunde köpa några kläder av honom och sälja dem på marknaden. Han skrattade och sa: 'Okej, du får göra som du vill'.
På gymnasiet i Hudiksvall studerade Ali naturvetenskap. Istället för att sedan läsa vidare på högskola valde han att gå i pappans fotspår och bli företagare.
– Man ska göra det som man trivs med.
Ali menar att en av de största fördelarna med att vara egen företagare är att det medför en viss frihet.
– Om jag behöver åka bort en vecka kan jag be en timanställd att jobba. Jag har ingen chef över mig. Varje dag är en ny möjlighet att träffa nya människor.
I Hudiksvall har Ali drivit ett gatukök och tre pizzerior. Att vara företagare i restaurangbranschen innebar dock att Ali behövde jobba sent på kvällarna. När det blev dags att bilda familj började han därför att se sig om efter något annat. Det var då han hittade Godisbutiken i Nyköping.
Ali brinner verkligen för företagande och menar att småföretagarna skulle kunna bidra med mycket positivt i samhället om politikerna bara ville underlätta deras verksamhet. Om småföretagarna till exempel inte behövde betala höga arbetsgivaravgifter skulle de kunna anställa fler.
Ali tycker också att det är onödigt att behöva erbjuda kunder papperskvitton eftersom kvittoinformationen ändå sparas i kassaregistret. Innan lagen kom 2010 var Alis kostnader för kvittopapper cirka 300 kronor per år. Nu är den uppe i 4 000 kronor per år
– Bara fem procent av kunderna tar kvittot och resten slänger man i sopen.
Han tycker också att staten borde ta ett initiativ för att sänka kortavgifterna.
– På varje kortköp som kunden gör så förlorar man från 50 öre upp till 15 kronor.