Redan runt år 800 planerades Alla helgons dag in i den västerländska kalendern. Då inföll högtiden den 1 november varje år. Med Gustav III som kung genomfördes helgdagsreformen 1772, vilken resulterade i att Alla helgons dag istället inföll den första söndagen i november. Efter att motioner inkommit till Sveriges riksdag om att utöka antalet helgdagar flyttades Alla helgons dag till den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november. Samtidigt blev den allmän helgdag.
Högtiden är till för att fira minnet av forna tiders helgon. För många har dock dagen en större betydelse än så: inte bara helgon innefattas, utan alla bortgångna. Mattias Ringdahl berättar för SN att han besöker Nya Kyrkogården varje gång det är Alla helgons dag.
– Högtiden handlar om att fira, eller hylla, minnet av de döda. Det är alltid mysigt här. I år är det varmare än vanligt också, det brukar vara ganska rått.